”Nu får Sverige Nordens tuffaste regelverk för brottsutvisningar”, sa migrationsminister Johan Forssell (M) när de nya reglerna om utvisning av brottsdömda presenterades.
Skärpningen, som trädde i kraft första september i år, innebär att alla brott där straffet är strängare än böter numera är utvisningsgrundande. Tidigare krävdes ett straffvärde på minst sex månaders fängelse eller en konkret återfallsrisk. En stor skillnad är att åklagaren nu är skyldig att yrka utvisning, och inte som tidigare avgör det själv.
Antalet yrkanden på utvisning har därmed ökat kraftigt. Åklagarna vid Stockholms fyra åklagarkammare har yrkat på utvisning för fyra gånger fler åtalade i september i år jämfört med september förra året. Även i Göteborg har yrkandena ökat, men inte lika mycket som i Malmö där ökningen är 278 procent – från att nio personer ställts inför yrkande om utvisning i september förra året till 34 i år.
En av dem är en 50-årig man som flydde Irak på 1990-talet. Sedan dess har han gift sig, skaffat barn och utbildat sig, men nekats svenskt medborgarskap för att han saknat godkända irakiska identitetshandlingar. Nu ställs han inför rätta misstänkt för att tillsammans med sin fru ha låtit bli att skanna varor värda 2 807 kronor på Willys. Stöld, menar åklagaren. Paret nekar och hävdar att det handlar om missförstånd under en stressig storhandling med barnen.
För ett mängdbrott som detta kan straffet bli böter – men även villkorlig dom, skyddstillsyn eller samhällstjänst. För en utländsk medborgare som 50-åringen innebär det nu också risken att behöva lämna landet.
Hur många fler som faktiskt kommer att dömas till utvisning är för tidigt att veta då målen ännu inte prövats i rätten. Kammaråklagare Liselott Herschend, som har skrivit Åklagarmyndighetens rättsliga vägledning kring reglerna, tror att en stor del av yrkandena inte kommer leda till utvisning.
– Vi kommer att framställa en mängd utvisningsyrkanden som inte kommer att bifallas, säger hon.
Tidigare gjorde åklagaren en egen bedömning och yrkade på utvisning i de fall där det bedömdes vara aktuellt utifrån brottet, men också sett till personens anknytning till Sverige och rådande praxis.
– Den rätten har vi helt fråntagits sedan den första september. Vi ska inte göra någon avvägning mellan brottets straffvärde och hur länge personen har varit här, säger hon.
Hon betonar dock att det ännu är för tidigt att säga hur stort problemet kommer att bli, och säger att Åklagarmyndigheten och domstolarna diskuterar hur förändringarna ska hanteras.
– Förhandlingarna kommer att bli längre eftersom utvisningsfrågan tar en stor del av tiden. Vi tror också att personer i lägre utsträckning kommer att erkänna brott om de förstår att de riskerar utvisning, säger hon.
På Malmö tingsrätt har man redan planerat in längre tid för berörda rättegångar. Lagmannen Johan Sjöö ser en risk för att de enklare mål där det i dag går ett par veckor från brott till rättegång kan komma att dra ut på tiden när den tilltalade är utländsk medborgare.
– Där har vi en farhåga att den här processen inte blir lika snabb längre för vi måste fordra in underlag från Migrationsverket, och Socialnämnden om det finns barn med i bilden. Det finns risk att snabbheten i snabbare lagföring går förlorad.
Marcus Larsson, advokat vid Luterkort advokatbyrå i Malmö och styrelseledamot i Advokatsamfundet, tror att åtalade som står inför ett utvisningsyrkande kommer att se det som viktigare än sakfrågan, själva brottet.
– Det är ju en väsentligt sänkt ribba nu, det är egentligen bara bagatellartad brottslighet som hamnar utanför.
Att åklagare ska framställa yrkanden som de själva inte tror på beskriver han som ”en främmande fågel” i rättssystemet.
– Nu hamnar vi i en situation där åklagare kommer framställa utvisningsyrkanden där de själva kanske sedan måste uppmärksamma rätten på att det inte kan bli fråga om utvisning. Det blir en väldigt märklig process.
Riksdagen har beslutat att fler brottsdömda ska utvisas – behöver det då inte gå till så här?
– Lagstiftningen ändrades senast 2022 och vi har egentligen inte kunnat utvärdera effekterna av det. Där la man gränsen för utvisning på ett straffvärde på sex månader, vilket är mer välavvägt. Det fångar upp allvarliga brott som i allmänhetens ögon är ett större problem men tynger inte ner en åklagare med att det ska framställas i varje litet mål om stöld eller skadgörelse.
Marcus Larsson ser också en risk för att anhöriga kan hamna i en svår situation, som föräldrar som misstänker att deras myndiga tonårsbarn begått brott. Kommer de nu att våga kontakta polisen, frågar han sig.
– Frågan är om du som förälder i det fallet vågar ta hjälp av samhället om effekten kan bli att barnet kan bli utvisat.
För migrationsminister Johan Forssell (M) är ökningen ett förväntat resultat som han menar ligger i linje med skärpningens syfte.
– Hela bakgrunden till detta är brottsofferperspektivet. De utvärderingar vi har sett av hur det fungerade tidigare är det provocerande få domslut som faktiskt har lett till utvisning, säger han.
Forssell menar att det tidigare gjorts olika bedömningar i olika delar av landet och säger att det nu blir mer enhetligt. De farhågor som har lyfts har man tagit hänsyn till vid införandet, säger han.
– Vi har tagit de här invändningarna på allvar. Men vi tycker ändå att med de resurstillskott som vi har tillfört polisen, åklagarväsendet och domstolarna så finns det resurser för det.
Även om antalet yrkande har ökat kraftigt så handlar det om en liten andel av det totala antalet brottmål i Sverige, säger Johan Forssell. Han håller inte med om att åklagarna inte längre ska ta självständiga beslut.
– Det är inte så att de ska yrka för vad som helst utan det är när det är utvisningsgrundande, det är inte så att det ska ske bara slentrianmässigt. Men när en person som inte är medborgare begår ett brott som man bedömer är utvisningsgrundande då är det väl väldigt naturligt att man yrkar på utvisning, säger han.
Fakta.Skärpta regler om utvisning på grund av brott
Med de nya ändringarna är alla brott med en påföljd strängare än böter utvisningsgrundande. Åklagare är skyldiga att yrka på utvisning när en utländsk medborgare åtalas för sådana brott. Det finns dock specialregler, bland annat för personer med flyktingstatus och EES-medborgare.
Reformen innebär också att de kvalificerade kraven för utvisning av personer som kommit till Sverige innan de fyllt 15 år tas bort, avvägningen av skälen för och emot utvisning i fler fall ska leda till utvisning och att återreseförbuden blir längre och i fler fall utan tidsbegränsning. Domstolen ska inte längre beakta verkställighetshinder som tidigare, utan det blir ett ärende för Migrationsverket.
Reglerna började gälla 1 september 2026.
Källa: Regeringen