Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.
Jazz
Oren Ambarchi
”Cooked”
(Drag City)
Genom new wave hittade jag bandet Japan och följaktligen till David Sylvians soloskivor. När han började göra saker som mer liknande konstmusik – tillsammans med Jon Hassell, Holger Czukay, Ryuichi Sakamoto, Robert Fripp och andra – kunde jag hitta skivorna få ville ha i reabackarna. Där någonstans började jag älska de där långsamt utvecklade och noggrant skapade atmosfärerna som blivit livets soundtrack på många sätt. Musik utan tydliga konturer som gärna får vara vacker men också måste innehålla något slags friktion för att vara levande. Spänning och förlösning om vartannat.
Oren Ambarchi befinner sig i den världen. Han är gitarrist men det går aldrig riktigt att veta vad det är man hör.
”Cooked” är nog hans mest ambitiösa projekt hittills, i två stycken tjugo minuter långa kompositioner väver han samman allt han lärt sig från föregångarna med det han jobbat med själv och åstadkommer något som i en bättre värld skulle kallas moderna symfonier. Under tre år har han spelat in med femton musiker på olika kontinenter. De mest kända är nog Jim O’Rourke och Eiko Ishibashi och den mest otippade är kanske den svenska klarinettisten Isak Hedtjärn, som hörs mot slutet av det andra stycket när han visslar som en fågel.
Hela tiden dyker det upp något nytt, något skört, något mättat, något obegripligt. Nästan allt ryms i den här musiken, och fördelen med att den är så konturlöst rik är att den kan gå på repeat i vad som känns all oändlighet.
Bästa spår: ”Hidden tableau”
Tre andra aktuella jazzfavoriter.
Jon Hassell
”Music is invisible (Pentimento vol 3)”
(Ndeya)
Hassell dog för fem år sedan och den här skivan är en postum produktion – byggd på en liveinspelning – men i hans anda. Mycket av det jag skrev om skivan ovan gäller även för denna.
J.D. Allen
”SÖWT”
(Savant)
En fri tenorsax nöter mot ett rullande och krängande beat, inspirerat av marockansk gnawa-musik. Etnojazz av bästa sort.
Wadada Leo Smith
”Constellations and hemispheres”
(Burning ambulance records)
Abstrakt spirituell frijazz kanske är en bra beskrivning. Ett lysande album av den nu 85-åriga trumpetaren