Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Vad har hänt?
Inflationen var 0,9 procent på årsbasis enligt måttet KPI, visar Statistikmyndighetens, SCB:s, preliminära siffror. Jämfört med september var det ingen förändring alls. Det var oväntat. Bedömare hade räknat med en uppgång på 1,2 procent på årsbasis och 0,3 procent i oktober.
Även måttet KPIF – som Riksbanken mäter sig mot – sjönk i oktober till 0,9 procent på årsbasis. Även här var nivån oförändrad jämfört med september. Här låg förväntningarna på en uppgång med 1,4 procent på årsbasis och 0,3 procent för oktober, enligt analyssajten Trading Economics.
Borde inte inflationen stiga mer?
I många västeuropeiska länder och i USA ligger inflationen avsevärt högre och är på väg upp. I euroområdet steg den exempelvis till 4 procent i oktober mot 3,8 procent i september, visade nya siffror.
Det är en bra bit över den svenska nivån. Det beror på att de svenska siffrorna är konstgjort låga. Det är en följd av regeringens tidigare politik med att sänka skatten på energi, minska matmomsen och halvera priset på kollektivtrafiken.
Sett på helåret sjönk exempelvis priserna på livsmedel och alkoholfria drycker med 7 procent och hälso- och sjukvård med 6,3 procent, enligt SCB.
De höga oljepriserna, som är en följd av kriget mellan USA och Iran, har gjort att risken för att prisökningarna spiller över på andra priser har ökat. När transporterna blir dyrare på grund av högre dieselpriser drabbas andra företag i kedjan av det. Priserna på bränslen och transporter har också stigit, enligt SCB.
Hur påverkar det här min boränta?
I onsdags höjde Riksbanken sin styrränta till 2 procent. Det påverkar direkt de rörliga bostadsräntorna. Exempelvis höjde Swedbank på torsdagen sin rörliga boränta med 0,25 procentenheter.
Kopplingen mellan inflation och bostadsränta kan tyckas konstig. Men Riksbanken har som mål att inflationen ska ligga på 2 procent, enligt måttet KPIF. Så de har råkoll på den utvecklingen.
Nu visar ju oktobersiffran att KPIF ligger långt under målet. Riksbanken laborerar dock med flera alternativa mått. Bland annat ett där man räknar bort de tillfälliga politiska åtgärderna.
Därmed flaggar man för att risken för att inflationen tar fart framöver är större än vad de nuvarande siffrorna visar.
Riksbanken räknar troligen med två höjningar till av styrräntan framöver. Dagens besked gör att det finns möjlighet att nästa höjning flyttas fram. De kommande räntebeskeden kommer den 16 december och den 3 februari nästa år. Det som avgör är hur de kommande månadernas utfall för inflationen blir.
Falta. Olika mått på inflationen
KPI: Konsumentprisindex. det breda inflationsmåttet. Bygger på en korg som ska spegla det hushållen konsumerar.
KPIF: Konsumentprisindex med fast ränta. Ligger till grund för Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Tar inte hänsyn till effekter av Riksbankens räntebeslut.
KPIF-XE: Konsumentprisindex med fast ränta och exklusive energikostnader som kan vara mycket rörliga.
KPIF-KS: Konsumentprisindex med fast ränta justerat för indirekta skatter och subventioner. Kan ge en bättre bild över pristrycket när stora finanspolitiska åtgärder påverkar statistiken.
Läs mer: Kolla hur dina lån påverkas av räntehöjningar