Grundlagsändringarna som riksdagen klubbat träder i kraft den 1 januari 2027. De öppnar bland annat för att i vanlig lag införa en möjlighet att ta medborgarskapet från en person med dubbla medborgarskap i två fall:
Om det svenska medborgarskapet erhållits på felaktiga grunder eller om någon dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges ”vitala intressen”.
Grundlagsändringen föregicks av en viss politisk debatt under förra mandatperioden. När riksdagen tog beslutet på onsdagen röstade V och MP emot.
– Under relativ tystnad tar vi nu steg mot att göra det svenska medborgarskapet både ojämlikt och mindre rättssäkert, sade Caroline Täljeblad (V).
Hon pekade bland annat på att människor som inte haft avsikt att lämna felaktiga uppgifter kan bli av med medborgarskapet.
Den avgående regeringen har arbetat med ett lagförslag som ännu inte är färdigt. Därför blir det upp till en ny regering hur man ska gå vidare.
Riksdagsbeslutet öppnar även för att i vanlig lag inskränka föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel.
Här finns ett färdigt lagförslag från den avgående regeringen som dock inte har lagts fram i riksdagen som proposition. Förslaget innebär att man från den 1 april 2027 ska kunna dömas till upp till fyra års fängelse för deltagande i kriminell sammanslutning.
Det blir även i detta fall upp till en ny regering om den ska gå vidare och lägga fram en proposition.
Riksdagen beslutade också att rätten till abort införs i regeringsformen som en ny grundläggande fri- och rättighet.
Grundlagsändringar kräver två riksdagsbeslut med val emellan. Onsdagens beslut var det andra.
Läs mer:
Rödgrön oenighet när grundlagen ska ändras