Nästan tusen anmälningar om fysiskt våld har inkommit till Arbetsmiljöverket hittills i år. Värst är det på lågstadiet.
Vi åkte till Östra skolan i Vaggeryd som hamnat i en mediestorm när ett helt arbetslag sjukskrev sig för att de inte orkade med mer våld från barnen.
Det är framför allt fyra 8-åringar på lågstadiet som har använt utstuderat våld mot personalen. Och ungefär lika många som har hakat på och tagit efter beteendet, enligt huvudskyddsombudet för lärarna i Vaggeryd, Andres Noor Ståhlnacke.
Huvudsakligen rör det sig om slag och sparkar. Men det förekommer också situationer med saxar och stenar.
– Det finns incidenter där 8-åringar vässat pennor som de gömt i tröjärmen för att sticka läraren när det blir tillfälle, säger Andres Noor Ståhlnacke.
En lärare hade opererat sitt knä. Då siktade ett barn en spark mot det knät, berättar han.
– Det kan också vara hot om att ”jag ska döda dig”, säger rektor Maria Ekenskytt, när hon släpper in oss på skolgården en gråkall novemberdag.
De sjukskrivna lärarna är tillbaka med inställningen att ”nu samlar vi oss och tar nya tag”, berättar hon.
Men vi kan inte prata direkt med dem eftersom de gemensamt bestämt att inte prata mer med journalister.
Rektorn ger oss strikta instruktioner om att inte prata med barnen som har slutat för dagen och nästan springer omkull oss med siktet inställt på fritids några hundra meter bort.
– Barn är alltid nyfikna, men de har också uttryckt: ”Är det någon som ska säga något dumt om vår skola nu igen?”
Maria Ekenskytt har jobbat som lärare och rektor i snart trettio år och bekräftar att våldet har ökat och blivit grövre under senare år.
Hennes erfarenheter stöds av en tidigare rapport från Arbetsmiljöverket som visar att det ofta handlar om normbrytande elever som hamnar i affekt.
Precis som på Östra skolan.
– Men det här är inget Vaggeryd- eller Östra skolan-fenomen, utan landsomfattande, säger hon när vi har stängt dörren till rektorsexpeditionen.
Det är inte ovanligt att elever sparkar och slår mot personal på en skola. Men måndagen den 19 oktober upplevde ett helt arbetslag med sju anställda på Östra skolan att ”nu får det vara nog” och sjukskrev sig.
Det var arbetsmiljölagen och skollagen som gick i klinch. Lärare har en skyldighet att göra vad de kan för att elever ska nå målen, enligt skollagen. Samtidigt som arbetsmiljölagen stipulerar att lärare inte ska behöva tolerera en spark från en 8-åring.
Så varifrån kommer våldet? Nedskärningar är den huvudsakliga förklaringen, enligt lärarfacket.
Färre i personalen och större klasser med elever som borde gå i mindre grupper med ”adekvat utbildad personal som kan hantera aggressivitet”, menar huvudskyddsombudet Simon Sandström vid Sveriges Lärare Stockholm.
Eleverna som går i tvåan på Östra skolan är uppdelade på tre klasser med arton elever i varje. Det är inte många i ett skolperspektiv eftersom en normalstor klass brukar bestå av tjugofem elever.
– Problemet är att vi har 2-3 barn i varje klass som har svårt att hantera impulser och ta in kunskap i en klass med arton elever. De behöver arbeta i mindre grupper, säger Maria Ekenskytt.
Utanför en annan skola, några kilometer bort, pratar vi med Jessica Schönbeck som är grundskolechef i Vaggeryd sedan augusti.
Hon tycker att beskrivningen av elevernas agerande som ”beräknande” har överdrivits i medier.
– Små barn i affekt handlar väldigt impulsstyrt och jag har svårt att se att de är beräknande i dessa stunder.
Enligt Jessica Schönbeck har det funnits åtgärder som inte har varit tillräckligt och mött behoven.
Det särskilda stödet för vissa elever behöver intensifieras, menar hon.
– Nu när det har blivit en sådan eskalering behöver man göra större åtgärder än vad man hade behövt om man hade hittat rätt tidigare, säger Jessica Schönbeck.
Skolorna är inte rustade för att möta elever med den här problematiken, menar skyddsombudet Andres Noor Ståhlnacke.
– Om man uppifrån säger att man inte visste hur illa det var på Östra skolan så stämmer det inte. Det har lämnats in ett sextiotal incidentrapporter bara under hösten, säger han.
Det brister också i att man inte tidigare kopplat in andra myndigheter som socialtjänst och polis, menar han.
– Om du vill att något huvud ska rulla så får du ta mitt, säger Maria Ekenskytt när vi pressar henne på vem som är ansvarig för den uppkomna situationen.
Hon hävdar att hon läst incidentrapporterna allt eftersom de lämnats in.
– Det som händer på den här skolan är rektors ansvar och vi har uppenbarligen behövt göra mer.
Resurser är bara en del av problemet, menar Maria. För skolorna handlar det också om att hitta utbildad och kompetent personal.
Så varför ökar våldet?
– Det är en kombination av flera saker, säger Maria Ekenskytt.
Skolan kräver mer. Det är fler mätningar och provtillfällen än för tio år sedan. Samtidigt har barn i dag svårare att förhålla sig till att någon annan ställer krav på dem, menar hon.
– Vi har fler elever som säger ”det vill jag inte göra”. Det kan vara tempot i skolan men också i samhället. Vi har fler elever som tillbringar längre dagar i skolan och på fritidshemmet än för fem år sedan.
I sociala medier finns det de som skyller på lärarna. Andra menar att det tunga ansvaret vilar på föräldrarnas axlar.
– Vi har planerat in ett föräldramöte efter det som hänt för att berätta hur vi jobbar och hur vi kan samarbeta på ett annat sätt, säger Maria Ekenskytt.
En del föräldrar frågar hur de kan hjälpa till. Andra uttrycker oro för om deras barn är utsatta.
– Men våldet och sparkarna är nästan bara riktat mot lärare. Däremot finns det barn som har bevittnat vissa av de här situationerna. Därför har vi en skolkurator som kommer in och stöttar.
Så hur är situationen nu?
– Dels har vi fördelat om personalen så vi kan ha eleverna i mindre grupper. Vi har även ett elevhälsoteam med speciallärare och kurator som jobbar på grupp- och individnivå, säger Maria Ekenskytt.
Skolan har också ett större samarbete med närpolis, socialtjänst och Bup.
Samtidigt finns det ingen snabb lösning på ett problem som är strukturellt, menar Maria Ekenskytt.
– Nu har det lagt sig. Men vi kan inte säga att någon elev aldrig kommer att sparka någon lärare mer.
Just nu är det fokus på Östra skolan. Men våldet är en verklighet som finns på fler skolor, menar rektorn.
Händelserna i Vaggeryd är ett symtom på Skolsverige som många i skolan kan känna igen, menar Andres Noor Ståhlnacke.
– Det finns säkert brister i hur rektor agerat. Men ansvaret är bredare. Man behöver titta uppåt på politikernivå. Det råder en total obalans mellan de krav som ställs på skolan och de resurser som finns för att möta de kraven.
Så mycket ökar skolvåldet
● Fram till den 5 november 2026 har landets skolor anmält 963 fall av fysiskt våld till Arbetsmiljöverket.
● Det är mer än under hela 2025 och hela 2024, och mer än dubbelt så många fall som 2016.
● Det kan dessutom finnas ett mörkertal. Arbetsmiljöverket har tidigare sett att våld underrapporteras.
● En mycket stor andel av anmälningarna gäller drabbad personal vilket bekräftas av ökande sjukfrånvaro på grund av våld eller hot.
● Lärare, rektorer och skyddsombud har under hösten vittnat om eskalerande problem med elever som ger sig på skolpersonal.
● ”Elever kastar stolar och saxar. En anställd fick gipset avslaget, en annan blev slagen och behövde sys med sex stygn i ansiktet. Det är värst på lågstadiet”, säger Simon Sandström, grundlärare och huvudskyddsombud i Sveriges Lärare Stockholm.
● Enligt Sveriges Lärare Stockholm handlar det om nedskärningar och elever som behöver stöd och inte får det behovet tillgodosett.
Källa: TT, Arbetsmiljöverket