Tunga stridsfordon rullar fram över det sönderkörda övningsfältet vid Södra skånska regementet, P7, på Revingehed. Drönare surrar över heden medan rök och lysammunition stiger mot himlen.
Det är slutövning för de drygt 500 soldater och officerare som vid årsskiftet ska resa till militärbasen Adazi utanför Riga. För tredje gången sedan Sverige gick med i Nato skickar P7-personal till försvarsalliansens multinationella styrka Forward Land Forces, FLF. Uppdraget är detsamma som tidigare: att avskräcka ryska angrepp och stärka Natos östra flank.
Bataljonschefen Jens Perssons kamouflagefärgade ansikte blänker av svett trots den råkalla höstkylan. Mycket ska klaffa under den veckolånga övningen – där även ett par hundra danska värnpliktiga och soldater från Bornholms regemente deltar.
– Det sker snabba ryck i omvärlden nu och det behöver vi matcha, säger han.
Kriget i Ukraina har drivit fram ett historiskt teknikskifte. Obemannade system, AI och elektronisk krigföring har blivit avgörande på slagfältet.
I dag prövas ny mjukvara och hårdvara i strid inom loppet av några veckor.
– Det gör att vi nu tvingar oss själva att faktiskt bli bättre. Drönare har vi till exempel haft jättelänge – men inte i mängd som nu. Samma med digitaliseringen som vi påbörjade 2008 och som vi nu börjar få full effekt av, säger Jens Persson.
Under veckan på Revingehed har det nya digitala ledningssystemet Echo testats. En av funktionerna visar var soldaterna befinner sig i realtid, ungefär som spårningsfunktionen Hitta i Iphone, förklarar Jens Persson.
– Vi kan chatta och följa hela förbandets position via en digital karta. Information som vi tidigare behövde ta över radio kan vi i stället skicka över ett 5G-nät, säger han.
Parallellt fälttestas lösningar från innovationsprojektet LRIX som startade på Ideon i Lund i maj. Projektet drivs av Försvarsmakten, FMV och P7 tillsammans med kommersiella bolag för att snabbt anpassa civila produkter – som kommersiella drönare, övervakningskameror och surfplattor – till militära behov, i stället för att invänta årslånga upphandlingar.
– För ett år sedan fanns inget av det här. Nu bygger vi ett helt nytt system med i huvudsak kommersiell teknik som vem som helst kan köpa, säger Marcus Nilsson, kommunikationschef på Södra skånska regementet.
Enligt honom innebär den digitala tekniken att styrkan som skickas till Lettland vid årsskiftet är starkare än tidigare omgångar.
– Den här gången har vi också med en spaningspluton. Där ingår spaningssoldater, tekniska system, störförmåga, sensorer för drönare. Vi har även utökat vår luftvärnsförmåga med fler luftvärnskanonvagnar, säger han.
Elias Isaksson är plutonchef för en granatkastarpluton och står inför sitt första utlandsuppdrag. Han märker tydligt hur vardagen i fält förändras.
– Jag är ju van vid det analoga. Det nya systemet innebär i princip att vi kan använda vanliga telefoner eller en liten platta. Eftersom vi är uppkopplade mot nätet kan vi sprida ut oss bättre om vi bekämpar ett stort område, säger han.
Efter den kommande insatsen väntar en paus för de skånska förbanden. Under 2028 väntas K3 i Karlsborg ta över det svenska Nato-uppdraget i Lettland. Enligt Marcus Nilsson beror skiftet på att pansartrupperna i Revingehed då ska utbildas på nästa generation av Stridsfordon 90.
– Vår personal kommer att omutbildas, så det året blir det en paus, men sedan fortsätter vi igen.
Fakta.Svenska styrkan i Lettland
Vid årsskiftet skickar Sverige drygt 500 soldater från Södra skånska regementet, P 7, till Lettland. Det är tredje gången förbandet ingår i Natos multinationella brigad, Forward Land Forces, utanför Riga.
Sverige och Danmark turas om att bemanna basen ett halvår i taget. Uppdraget är att avskräcka ryska angrepp och stärka Natos östra flank.