Om knappt tre veckor ska Polismyndigheten släppa den nya statliga e-legitimationen Sverige-id. Målet är en trygg och tillgänglig elektronisk identifiering för alla som är folkbokförda i Sverige.
Men DN kunde i en artikel avslöja att privata aktörer inte har tillgång till det så kallade auktorisationssystemet. Det krävs för att exempelvis en e-handlare inte ska behöva göra en egen teknisk lösning för att kunderna ska kunna använda Sverige-id.
Till det ska läggas att tre tunga myndigheter – Skatteverket, Försäkringskassan och Trafikverket – har sökt dispens för att slippa ansluta sig till auktorisationssystemet.
Det kommer exempelvis inte att gå att deklarera med Sverige-id som det ser ut nu. De tre myndigheterna som vill stå utanför har menat att auktorisationssystemet är både dyrt och dåligt utformat.
Fakta.Auktorisationssytemet
● En avtalslösning som myndigheten för digital förvaltning (Digg) tillhandahåller.
● Det är för att varje myndighet ska slippa upphandla inloggning via e-legitimation separat.
● Via systemet får myndigheter och andra offentliga aktörer i dag tillgång till e-legitimation via bank-id och Freja EID till ett avtalat pris.
Hos branschorganisationen Svensk Handel välkomnar man den nya statliga e-legitimationen. Men man är samtidigt kritisk till att privata aktörer inte är med.
”Nyttan med Sverige-id bör inte stanna vid den offentliga sektorn. Handelns verksamhet är i hög grad beroende av säker digital identifiering, bland annat vid e-handel, betalningar och andra situationer där kundens identitet behöver verifieras”, skriver Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på Svensk Handel, i ett mejl till DN.
Han pekar på att vid större tekniska störningar eller kriser behöver även privata samhällsviktiga tjänster kunna fortsätta fungera. Svensk Handel menar att regeringen bör öppna för att även näringsidkare med ett legitimt behov av säker identitetskontroll kan använda Sverige-id.
”En statlig e-legitimation som i praktiken begränsas till offentlig sektor riskerar annars att inte nå sin fulla potential”, skriver Bengt Nilervall.
Pensionärernas riksorganisation, PRO, är kritisk till hur framtagandet av den nya legitimationen gått till.
– Som jag förstår det med Sverige-id så saknas fortfarande den sista pusselbiten med digitala ombud. För det skulle ju förenkla för anhöriga att kunna hjälpa sina äldre med digitala vård- och myndighetsärenden, säger Christine Cars-Ingels.
DN har i flera artiklar beskrivit problem för anhöriga som hjälper äldre släktingar eller familjemedlemmar som har blivit av med sitt bank-id eller inte kan hantera det av hälsomässiga skäl.
Med möjligheten till digitalt ombud skulle den anhöriga kunna använda den äldres bank-id vilket inte är möjligt i dag om man ska följa reglerna. I stället förekommer det att folk gör det ändå för att lösa det praktiskt.
– Det här är någonting som PRO har efterfrågat under lång tid. Vi har också velat vara delaktiga i samtalet kring utvecklingen av den här typen av funktioner, säger Christine Cars-Ingels, generalsekreterare PRO.
Hon är kritisk till att organisationen inte har funnits med tidigt i utvecklingen.
– Vi tycker att äldre behöver finnas med i utvecklingen av tekniken och vi har inte varit tillfrågade. Och det tycker jag är synd. Tekniken blir ju bättre när den utvecklas tillsammans med dem som ska använda den, menar Christine Cars-Ingels.
Polismyndigheten säger att man har utvecklat funktionalitet för Sverige-id i enlighet med regeringsuppdraget och i enlighet med lagar och förordningar.
”Eventuellt tillkommande funktionalitet kommer i ett senare skede i utvecklingen efter lanseringen den 1 december i år,” skriver Paul Larsson, chef för serviceavdelningen på Polismyndigheten i ett mejl.
Fakta.Det här är Sverige-id
● En statlig e-legitimation som införs den 1 december 2026 och ska fungera som ett alternativ till bank-id och Freja EID.
● Tillgängligt för svenska och utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige från det år man fyller nio år.
● Från 1 december kan svenska medborgare ansöka om ett nationellt id-kort och Sverige-id via polisen. Utländska medborgare får ansöka om identitetskort för utlänningar.
● Ansökan kostar 500 kronor och med hjälp av id-kortet går det att aktivera e-legitimation i en mobilapp.
Läs mer:
Privata aktörer och tunga myndigheter står utanför statlig e-legitimation
78-årings bank-id spärrat efter bedrägeri – gick inte att överklaga