Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
För några månader sedan oroade jag mig verkligen för hur det skulle gå för EU:s klimatpolitik. Partier längst ut på högerkanten vill skjuta unionens gröna omställning i sank och vissa beslut har gått deras väg. Men flaggskeppet i unionens klimatpolitik – ETS, systemet för handel med utsläppsrätter – har de inte lyckats rucka på.
Därför blev jag nervös i början av året, när Italiens premiärminister Giorgia Meloni plötsligt gick till öppet angrepp. Inför EU:s toppmöte i slutet av mars hänvisade hon till krigen i Mellanöstern och energikrisen och krävde att unionen omedelbart skulle upphäva ETS. Hon verkade så oroväckande självsäker. Som om hon utgick från att hon skulle få som hon ville.
Att Giorgia Meloni ogillar handeln med utsläppsrätter var förstås ingen nyhet. Hon är ledare för Italiens bröder som samarbetar med Sverigedemokraterna och andra liknande partier i ECR, en grupp som sedan länge vill få bort ETS. Men när Tysklands förbundskansler Friedrich Merz hakade på Melonis kritik började det likna ett samordnat angrepp från höger och då vet vi hur det kan sluta. En majoritet av EU:s medlemsländer leds av högerregeringar och klimatpolitiken anses märkligt nog vara en vänsterfråga. Som om värnandet av natur och miljö och människans livsmöjligheter på jorden inte är en förutsättning för all annan politik.
Sanningen är att ETS är en framgångshistoria och en viktig förklaring till att utsläppen i EU har minskat med ungefär 40 procent sedan 1990. Handeln med utsläppsrätter är en ovanligt lyckad del av unionens klimatpolitik, trots att det osar planekonomi över själva konstruktionen. Först fattas beslut om hur mycket utsläpp som ska accepteras, totalt sett. Den tillåtna mängden fördelas sedan på utsläppsrätter som säljs – eller delas ut gratis – till företag som ingår i systemet.
ETS är en framgångshistoria och en viktig förklaring till att utsläppen i EU har minskat med ungefär 40 procent sedan 1990.
ETS är alltså en skapad marknad där priset på utsläppsrätter bestäms av den begränsade tillgången. Det ger beslutsfattarna stor kontroll över utsläppens storlek och leder till ett innovationstryck eftersom företagen tjänar på teknik som minskar utsläppen. Risken är förstås att kostnaderna ändå blir så stora att industrier väljer att flytta och lägga produktionen någon annanstans – och det skulle ingen tjäna på. Styrningen av ETS är utan tvivel något av en balansakt.
Men efter Melonis attack hände något uppmuntrande. Inför EU-toppmötet den 19 mars deklarerade en lång rad europeiska näringslivsorganisationer, bland dem Svenskt näringsliv, att de står bakom unionens system för utsläppshandel. I ett öppet brev vände sig också ett hundratal europeiska storföretag till Antonio Costa, Europeiska rådets ordförande, och kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, och uppmanade dem att ”bevara ett starkt ETS”.
Företagsledarna hävdade att EU:s handel med utsläppsrätter har ”fungerat som en viktig marknadssignal för innovationer”. Att undergräva systemet skulle inte alls ”främja europeiska industriers konkurrenskraft” utan leda till osäkerhet för investerare och ”skada Europas industriella framtid”, hävdade storföretagen. Om EU plötsligt upphävde ETS skulle det skapa oreda på marknaden och innebära ett svek mot alla industrier som har anpassat sig till utsläppshandeln.
Efter Melonis attack hände något uppmuntrande. En lång rad europeiska näringslivsorganisationer, bland dem Svenskt näringsliv, försvarade utsläppshandeln.
Näringslivets olika upprop fick effekt. Tysklands Friedrich Merz tonade ned sin kritik och en lång rad EU-ledare kom ut som övertygade ETS-anhängare. Ulf Kristersson uppmanade tillsammans med regeringscheferna i Danmark, Finland, Portugal och Spanien alla EU:s stats- och regeringschefer att upprepa sitt stöd för ett ”robust” system för handel med utsläppsrätter.
Nästan så blev det också. I slutsatserna efter toppmötet heter det att ETS är ”grundläggande” för unionen klimat- och energipolitik, men EU-ledarna bad också kommissionen att göra en ”översyn” av handeln med utsläppsrätter och lägga fram ett reformförslag senast i juli. En kort tid efter toppmötet förslog kommissionen dessutom en uppmjukning av reglerna för den så kallade marknadsreserven i ETS, som innebär att outnyttjade utsläppsrätter dras in automatiskt varje år, vilket har minskat tillgången och pressat priserna uppåt.
Ingen vet hur detta slutar. Kampen om EU:s klimatpolitik pågår för fullt och under den senaste tiden har Tysklands Friedrich Merz åter börjat kritisera ETS. Vissa förändringar av systemet kanske behövs, men det viktiga är att kärnan bevaras och näringslivets inställning ger därför hopp om framtiden. Ge inte upp om EU:s klimatpolitik och kom ihåg att det faktiskt inte var Giorgia Meloni som gick segrande ur vårens batalj.
Läs mer:
Annika Ström Melin: Äntligen är Orbán borta – men glöm inte läxan han lärt EU
Annika Ström Melin: Franske vänsterledarens flirt med antisemitismen leder Europa käpprätt åt helvete
