Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Varför blev det den franska fregatten som vann?
Snabbhet är säkerhet i dag – och det här är ett bevis på det. Det franska fartyget finns redan i produktion, och har köpts av både Frankrike och Grekland. Fransmännen har lovat att leverera tidigare än 2030, som är deadline för de två första fartygen. FDI-fregatten möter kraven med effektivt luftvärn, ubåtsjakt och operationer utanför Östersjön. Regeringens besked är också en total kursändring där man lämnar svensk produktion och köper färdigt från en utländsk hylla. Paris kan öppna champagnen.
Hur stor smäll är detta för Saab?
Förlusten är förstås en enorm besvikelse – det var en gång Saab som började utveckla de nya ytstridsfartygen. Nu tappar man allt, även om bolaget kan få leverera vapen, radar och annat innehåll till fregatterna. Det innebär att arbetstillfällen som hade kunnat hamna i Sverige uppstår i Frankrike. Industripolitiken fick vika för säkerhetspolitiken, något som möjligen skulle kunna bli en politisk stridsfråga ett valår som detta. Men Saab och Babcocks förslag finns bara på ritbordet. Dessutom har Saabs tidigare projekt, både Visbykorvetterna och de nya A 26-ubåtarna, dragits med stora förseningar. Den historiska långsamheten kan ha påverkat regeringens bedömning.
Vad ska fregatterna göra?
Hjälpa Nato att kontrollera Östersjön i första hand. Ubåtsjakt, till exempel. De kommer att kunna ta hand om luftförsvar också, då de får luftvärn med längre räckvidd än på dagens Visbykorvetter. De blir en basplattform med egna drönare i både luft och vatten. Men fregatterna ger också marinen en helt ny möjlighet till längre uppdrag. De kommer att synas i norra Atlanten. Några av dem kommer säkerligen att rotera i Natos stående marina styrka, eller delta i globala uppdrag.
Vilken roll har försvarssamarbetet mellan Frankrike och Sverige spelat i affären?
Frankrike är en allt tyngre spelare i det europeiska Nato. President Macron för samtal om en utökad kärnvapenavskräckning, bland annat med Sverige. Frankrike har de senaste åren visat ett ökat intresse för Arktis och Östersjön. Man ska bland annat bidra till den svenskledda FLF-styrkan i Finland, och visar närvaro i Östersjön. Allt sådant spelar roll i stora försvarsaffärer. Det här är inte bara ett köp. Det är att knyta långsiktiga, säkerhetspolitiska band.
Vad ska fregatterna heta?
De ska heta HMS Luleå, HMS Trelleborg, HMS Halmstad och HMS Norrköping. Det första fartyget får ge namn åt hela klassen, vilket innebär att namnet blir Luleåklass. Namnet fregatt uppstod under segelfartygsepoken, och beskrev då ett lite mindre och snabbare fartyg. Men med svenska mått mätt blir Luleåklassen en bjässe, klart större än Visbykorvetterna. 122 meter mot 73 meter.
