Trots att Stockholmsbörsen backat varje dag under den senaste veckan tycks aktiemarknaden ha lämnat det värsta av Irankrisen bakom sig.
Samtidigt som oljepriset parkerat sig en bit norr om 100 dollar per fat under de senaste dagarna ligger breda OMXSPI faktiskt nära rekordnivåer. Samma sak gäller i bland annat USA, där flera ledande börsindex satte nya rekord så sent som i torsdags.sattrlog nya rekord så sent som i torsdags.
En anledning till att börsveckan inte blivit värre är den flod av kvartalsrapporter som just nu väller in. Flera av Sveriges viktigaste industribolag har bekänt färg, och överlag har rapporterna landat hyggligt.
Kullagertillverkaren SKF, ett av Stockholmsbörsens absolut mest konjunkturkänsliga bolag, rapporterade en bättre tillväxt än väntat och flaggade för ett oförändrat efterfrågeläge de närmaste månaderna trots osäkerheten kring Iran.
Liknande besked kom från verkstadskollegan Sandvik, vars orderingång steg mer än väntat. Efterfrågan på bolagets skärverktyg, som historiskt varit en stabil konjunktursignal, ökade under de första veckorna i april.
Än så länge har konflikten inte satt några spår i leveranskedjorna enligt Martin Lundstedt, vd för lastbilstillverkaren Volvo.
”Vi fokuserar på det vi kan påverka,” skriver han i vd-ordet till kvartalsrapporten som bland annat visade att orderingången växte mer än väntat.
Utanför Sveriges gränser får börserna stöd av starka kvartalsrapporter från bland annat AI-sektorn. Tunga teknikproducenter som sydkoreanska SK Hynix och Samsung har höjt sina vinster rejält och taiwanesiska TSMC, en av världens viktigaste halvledarproducenter, har höjt sina prognoser för hela 2026 med hänvisning till att AI-investeringarna ska fortsätta gå starkt.
I USA har närmare 80 procent av de storbolag som redan publicerat sina rapporter för årets första kvartal brädat förväntningarna enligt en sammanställning från nyhetsbyrån Bloomberg.
En annan förklaring till att finansmarknaderna på det stora hela skakat av sig det värsta av energikrisen är att den fortfarande inte nått ett akut stadium i stora delar av världen. En kombination av privata lager, strategiska oljereserver och det enkla faktum att många energileveranser redan befann sig till havs när kriget bröt ut har fungerat som en buffert för marknaden de senaste veckorna.
Dessutom har återkommande uttalanden från USA:s president Donald Trump emellanåt gett hopp om en lösning på konflikten, vilket lagt ett lock på de råvaror som påverkas av krisen.
Redan nu syns också tecken på det som nationalekonomer kallar ”demand destruction”, helt enkelt att det höga prisläget får efterfrågan att minska. På en del håll sker det genom statliga interventioner, som till exempel i Egypten där affärer och restauranger nu stänger tidigare på kvällen eller i Sri Lanka där onsdagar numera är lediga för offentliga institutioner som skolor för att spara på energi.
Men för varje dag som går med ett blockerat Hormuzsund förvärras krisen. Den varningen utfärdade Internationella energimyndigheten IEA:s vd Fatih Birol i veckan, där han bland annat såg risk för akut brist på flygbränsle i Europa.
Enligt IEA:s beräkningar går världen just nu miste om 13 miljoner fat olja per dag. Det är mer än dubbelt så mycket som under oljekriserna 1973 och 1979 tillsammans. Även bortfallet av naturgas kommer att slå hårt, och verktyg som strategiska oljereserver hjälper bara under begränsad tid.
– Vi minskar smärtan, men vi löser inte problemet, sa Fatih Birol under ett framträdande med tv-kanalen CNBC.
