Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Ett trettiotal personer har hittills insjuknat i mässling efter musikfestivalen Urkult i Näsåker. Fallen har rapporterats från 9 svenska regioner och Finland. Majoriteten är skolbarn och unga vuxna och de flesta är ovaccinerade. Att ett enskilt evenemang ger så många fall är ovanligt och visar hur snabbt mässling kan spridas när mottagliga personer samlas. Det talar för att andelen ovaccinerade var ovanligt hög bland besökarna.
Mässlingsviruset är bland det mest smittsamma vi känner till. En smittad person kan smitta från 4 dagar före utslagen, alltså ofta innan någon förstår vad det rör sig om. Omkring 9 av 10 mottagliga nära kontakter insjuknar. Det räcker att vistas i samma rum eller att komma in där upp till 2 timmar efter att den sjuke har lämnat det.
Mässlingsvaccinet ensamt står för närmare 94 miljoner räddade liv
Mässling är numera ovanligt i Sverige. Före vaccinet kom sjukdomen i vågor vart tredje till femte år, med tiotusentals rapporterade fall. De flesta hade haft mässling före 15 års ålder. Allmän vaccination infördes 1971, men täckningen var låg. Så sent som 1981 rapporterades 3 540 fall. Över 350 personer behövde sjukhusvård och 15 fick hjärninflammation. När tvådosschemat med MPR-vaccin infördes 1982 steg täckningen snabbt och den inhemska smittspridningen upphörde i slutet av 1980-talet.
WHO uppskattar att vaccination mot 14 sjukdomar har räddat minst 154 miljoner liv under de senaste 50 åren. Mässlingsvaccinet ensamt står för närmare 94 miljoner räddade liv.
Vaccinationstäckningen minskar nu i delar av världen. I USA har andelen barn med två MPR-doser vid skolstart fallit från 95 procent läsåret 2019–20 till 92 procent läsåret 2025–26. Hittills i år har närmare 2 800 mässlingsfall rapporterats, det högsta antalet sedan 1991. Under 2025 dog tre personer, två av dem var ovaccinerade barn i Texas. Landets hälsominister har under lång tid drivit vaccinkritiska ståndpunkter.
I Sverige ligger täckningen på omkring 95 procent, ungefär den nivå som krävs med 2 doser för att förhindra större utbrott. Men vi är inte immuna mot samma utveckling. Täckningen varierar mellan områden och grupper. Där många oskyddade finns i samma sammanhang kan en introducerad smitta snabbt få fäste. Det är vad som hände i Näsåker.
Mässling är ingen harmlös barnsjukdom. Öroninflammation drabbar omkring 1 av 10 barn och lunginflammation omkring 1 av 20. Ungefär 1 av 1 000 får hjärninflammation, med risk för kvarstående skador. Dödligheten i höginkomstländer anges till ungefär 1 fall av 2 000. Mässling var i praktiken borta när jag blev infektionsläkare, men jag har ändå sett flera fall med allvarliga följder. Ett gällde en tonåring som dog av SSPE, en obotlig hjärninflammation som bryter ut många år efter infektionen. En ovanlig men fruktad komplikation.
Föräldrar som avstår från att vaccinera sitt barn vill vanligtvis barnets bästa. Ett vanligt argument är att det vore bättre att låta barnet gå igenom infektionen naturligt, eftersom immunförsvaret stärks av det. MPR-vaccinet är ett levande försvagat vaccin. Det ger ett brett immunsvar utan sjukdomens risker för lunginflammation, hjärninflammation och andra allvarliga komplikationer.
Den mest seglivade myten är att MPR-vaccinet skulle orsaka autism
Vid mässling kan det tvärtom vara så att infektionen försvagar immunförsvaret under lång tid. Analyser av data från USA, Storbritannien och Danmark talar för att dödligheten i andra infektioner hos barn följde mässlingsförekomsten med 2 till 3 års fördröjning. I en studie från 2019 med 77 ovaccinerade barn slog mässling ut en betydande del av antikroppsrepertoaren mot andra smittämnen. Motsvarande förlust sågs inte efter MPR-vaccination.
Den mest seglivade myten är att MPR-vaccinet skulle orsaka autism. Den går tillbaka på en artikel från 1998, som byggde på på 12 barn och manipulerade data. Artikeln drogs senare tillbaka och huvudförfattaren ströks ur det brittiska läkarregistret. Sedan dess har frågan undersökts gång på gång, bland annat i en dansk studie med 657 461 barn och i en amerikansk studie publicerad i juli i år med 2,56 miljoner barn. Inget samband har påvisats.
Alla vaccin kan ge biverkningar. Efter MPR-vaccination får 5–10 procent feber eller lindriga utslag 1 till 2 veckor efter dosen. Allvarliga reaktioner är mycket sällsynta. Eftersom vaccinet innehåller levande försvagat virus ska det inte ges under graviditet eller vid allvarlig immunbrist eller pågående immunsuppressiv behandling.
Vaccination skyddar inte bara den som vaccineras. Spädbarn som ännu är för unga för rutinvaccination och personer som på grund av svår immunsuppression inte kan vaccineras är beroende av att tillräckligt många andra omkring dem är immuna. Hos ett litet antal ger vaccinet inte fullgott skydd.
Mitt råd är enkelt. Kontrollera att barnet har fått båda sina MPR-doser: vid 18 månader och i årskurs 1 eller 2. Inför resa kan första dosen i vissa fall ges tidigare. Fråga barnavårdscentralen.
Även vuxna bör se över sitt skydd. Personer födda under senare delen av 1960-talet och på 1970-talet kan ha undgått både infektion och full vaccination. Är vaccinationsstatus osäker går det bra att ta en extra dos. Personer födda före mitten på 1960-talet har i stort sett alltid haft mässling och är immuna.
Den höga vaccinationstäckningen gör att utbrottet efter Urkult sannolikt blir begränsat. Barnvaccinationsprogrammen hör till de mest framgångsrika folkhälsoinsatser som genomförts. Resultatet är att de flesta av oss aldrig har sett sjukdomarna de skyddar mot. Utbrottet är en påminnelse om hur viktigt det är att skyddet upprätthålls.
Läs fler artiklar från DN Debatt:
Magnus Gisslén, fd statsepidemiolog: ”Därför slutar jag som statsepidemiolog”
Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri: ”Barn med svag teoretisk begåvning adhd-medicineras i onödan”
