Vapenvilan mellan USA, Iran och Israel har förlängts. Men ländernas blockader vid Hormuzsundet kvarstår, liksom USA:s ekonomiska sanktioner mot Iran.
Bara timmar efter beskedet om den förlängda vapenvilan uppger Donald Trump att Iran ”kollapsar finansiellt”.
”De vill att Hormuzsundet öppnas omedelbart – de skriker efter pengar! Förlorar 500 miljoner dollar om dagen. Militär och polis klagar på att de inte får betalt. SOS”, skriver han på sociala medier-plattformen Truth Social.
Irans ekonomi har länge varit ett huvudbry för regimen. Det var den ekonomiska krisen som ledde till att protester utbröt under mellandagarna 2025. Då hade inflation stigit över 50 procent och valutan hade rasat i värde.
Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Han beskriver ekonomin som Irans ”akilleshäl”.
Redan har kriget varit oerhört kostsamt. USA och Israel har bombat infrastruktur och flera industrier, såsom den petrokemiska industrin, stål- och järnproduktionen. Mängder av iranier har blivit arbetslösa. Kostnaderna för de materiella skadorna beräknas till 270 miljarder dollar, nästan 2 500 miljarder kronor, har en av regeringens talespersoner sagt till ryska Ria Novosti.
– Det är att jämföra med de materiella skadorna som Iran fick under åtta års krig mot Irak. De uppgick i 627 miljarder dollar under åtta år. Nu, på 40 dagar, är man uppe i nästan hälften av det, säger Mohammad Fazlhashemi.
USA:s fortsatta åtgärder pressar Irans ekonomi än mer. Sanktionerna är ett exempel. Sjöblockaden, som hindrar export av iransk olja och import av livsmedel, är ett annat.
– Det har direkt påverkan på ekonomin. Man säger från Iran att man har förberett för detta, men om det skulle fortsätta kommer det att påverka ekonomin på ett väldigt negativt sätt.
Än så länge har Mohammad Fazlhashemi inte hört om någon brist på matvaror eller drivmedel från sina kontakter i Iran. Priserna har däremot ökat och vanliga människor lever i stor ovisshet om hur länge kriget kommer att fortsätta.
– Den här ovissheten och oron maler på hos människor. Det är väldigt påfrestande för många, säger han.
I förhandlingarna mellan Iran och USA har den iranska regimen bland annat krävt att sjöblockaden hävs, sanktionerna slopas och att motparten betalar för krigsskador. Till sin hjälp har Iran sina egna trumfkort, som blockaden i Hormuzsundet och urananrikningen.
Mohammad Fazlhashemi beskriver situationen som ett ”chicken race”, där USA och Iran försöker se vem som kommer att böja sig först.
– Iran säger att de har förberett sig och att de kan klara sig i sex månader. Om man inte tar det bokstavligt så handlar det kanske om ett par månader. Sedan är frågan hur länge Trump kan fortsätta med det här.
