”CSN är det bästa lånet du kan ha.”
”Ta så mycket CSN du kan och placera det i fonder eller en bostad.”
”Alla har CSN-lån, det är ingen fara.”
Har du hört något av dessa påståenden? Råden och rönen kring studielån är många och för en ung person som står inför sitt första stora ekonomiska beslut kan det vara svårt att navigera hur man bör agera.
Räntan på studielånet har höjts från noll procent 2022 till strax över två procent i dag. Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea, förklarar att den rörliga räntan på ett bolån i dag ligger någonstans strax under tre procent. Eftersom bolånet är avdragsgillt hamnar dock räntan efter skatt i praktiken vid två procent. Med andra ord: bolånet är netto billigare eller ungefär lika dyrt efter skatt som CSN-lånet i dag.
Trots det menar Anders Stenkrona att det finns andra aspekter som gör studielån förmånliga:
– Jämfört med ett vanligt bolån så är studielånet tillgängligt för alla som studerar och du kan få betala av det efter förmåga. Amorteringen är lite beroende på vad du har för lön och om du är föräldraledig, arbetslös eller sjukskriven kan du skjuta upp amorteringen. Det kan du normalt sett inte göra med ett bolån, säger han.
En annan fördel med studielånet är, enligt Anders Stenkrona, att avbetalningsplanen är lång, samtidigt som du när som helst kan betala av det utan någon extra avgift.
Att räntan på CSN ändras är inget nytt och historiskt sett är den fortfarande ganska låg. Under tidigt 90-tal var räntan uppe över åtta procent innan den vände ner.
– Ser man historiskt är det egentligen först 2016 som räntan går under en procent för första gången. Dessförinnan var det 2011 som den gick under två procent för första gången. Så vi är egentligen tillbaka på lite mer normala nivåer nu, säger Patrik Peippo, utredare på CSN.
Trots det tror analytikerna på CSN att det finns effekter.
– Vi ser i en studie att förtida inbetalningar ökar ganska kraftigt. Det skulle kunna bero på räntehöjningen, att man vill amortera en del av lånet, säger Patrik Peippo.
Räntan på studielånet styrs av statens upplåningskostnad, alltså vad det kostar för staten att låna pengar i Riksgälden för att betala ut studielån. Den senaste prognosen visar positiva tendenser för låntagarna.
– Som det ser ut nu så är det här toppen och sedan så kommer den att gå ner från nästa år, säger Patrik Peippo på CSN.
Oavsett vad som händer med räntan och hur fördelaktigt ett lån är tycker privatekonomen Anders Stenkrona att man aldrig ska ta lån som man inte behöver, oavsett om du har en plan för pengarna:
– Att ta lån för att investera är ganska vanskligt. Det finns inga garantier på att finansmarknaden går uppåt, även om den har historiskt sett gått bra. Att ta lån för att investera känns som en farlig strategi.
Istället tycker Anders Stenkrona att man ska se på studielånet som en investering.
– Då måste du också fundera på om du kommer få avkastning på investeringen. Alltså om du kommer att kunna få ett jobb så att du kan betala tillbaka lånet sedan. Det är en viktig del av i kalkylen.