Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Under mandatperioden har regeringen strösslat med tillfälliga stöd. Kraftiga sänkningar av bensinskatten har varvats med en halvering av såväl priset på månadskort i kollektivtrafiken som matmomsen.
Ska den senare höjas från 6 till 12 procent igen 2028, när den temporära minskningen går ut, undrade programledarna nyligen i SVT:s slutdebatt?
Nej, svarade Nooshi Dadgostar (V) och Jimmie Åkesson (SD) som tryckte på den röda knappen, medan övriga partiledare avstod från att ta ställning genom att välja gult. Ingen säger alltså rakt av ja. Och slår man ihop inläggen i debatten med partiernas svar i SVT:s valkompass är det uppenbart att det ligger i korten att halveringen kan bli kvar.
Förutom att sänkningen var fel från början – den är både dyr och inte särskilt träffsäker när det kommer till att stötta de mest utsatta hushållen – visar inställningen hur lätt någonting tillfälligt blir permanent. I det här fallet vore det ett gigantiskt misstag.
Sammantaget innebär det ett bortfall på runt 200 miljarder kronor.
För som Ebba Busch (KD) sa under ”Mittenmötet” mellan henne och Elisabeth Thand Ringqvist (C) är det inte den stora skattesänkareran vi är på väg in i de kommande fyra åren, bland annat givet säkerhetsläget. Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl menar i sin tur att ”det är självklart att det inte finns utrymme för stora ofinansierade satsningar” under mandatperioden (Altinget 12/8). Och det är precis vad regeringens Swish-politik är – som just Ebba Busch faktiskt är en av arkitekterna bakom.
Stannar matmomsen på 6 procent innebär det cirka 64 miljarder kronor i form av minskade skatteintäkter till 2030, förutom de 37 den kostar under 2026 och 2027. Fortsätter priset i kollektivtrafiken att vara halverat, när den tillfälliga sänkningen går ut vid årsskiftet, landar det på 52 miljarder för hela mandatperioden. Och bensinskattesänkningarna – grovt uppskattat krymper statens intäkter med 90 miljarder om de får rulla på till 2030 (Aftonbladet 23/9).
Sammantaget innebär det ett bortfall på runt 200 miljarder kronor i en tid när Konjunkturinstitutet räknar med att nästa regering har omkring 95 miljarder i reformutrymme 2027–2030. Lägg till att Sverige har stora behov av tillskott till exempelvis försvar, infrastruktur och äldreomsorg.
I det läget vore det både korkat och populistiskt att satsa allt krut på lägre matmoms och billigare bensin. Såväl de ekonomiska som de säkerhetspolitiska riskerna i omvärlden gör att prioriteringarna snarare måste ligga på att bygga Sverige starkt.
Annars är vi illa rustade – om det smäller.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Med Tidöpartierna i regering behövs ingen politisk satir
DN:s ledarredaktion: Parisa Liljestrand snackar en del strunt – men har också poänger