Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Den brittiska regeringen meddelade på tisdagen att den lättar på de tilltänkta sanktionerna mot flygbränsle och diesel som framställts av rysk olja i tredjeland. Tanken är att temporärt skapa lättnader i den oljekris som initierats av Irankriget och blockeringen av Hormuzsundet.
Men genom detta hjälper premiärminister Keir Starmer inte bara sina medborgare till billigare flyg – utan också Vladimir Putins krigsambitioner, eftersom mer pengar kommer in i den ryska kassan.
Lättnaderna kommer i ett läge då Rysslands avancemang i nyckelområdet Donbass saktat in – på vissa ställen har Ukraina vunnit mark. Krimhalvön är nästan isolerad från Ryssland, och Ukraina gör stora attacker långt in på ryskt territorium med hjälp av drönare. Den viktiga ryska oljeindustrin hotas av allt mer frekventa attacker. Kremls statsfinanser är dessutom mycket svaga – ekonomin som helhet har stora problem. Allt mer pekar på att Vladimir Putin faktiskt kan knäckas, bara vi håller i hjälpen till Ukraina.
Det är aldrig en bra tid att göda den ryska krigsmaskinen, men just nu är det särskilt dumt.
Det är aldrig en bra tid att göda den ryska krigsmaskinen, men just nu är det särskilt dumt
Enligt en ukrainsk källa The Guardian varit i kontakt med förväntas Putin bestämma över sommaren om han ska initiera en stor attack i vinter. Det beslutet bedöms avgöras av två faktorer: situationen på slagfältet och attityden hos Ukrainas allierade.
Storbritanniens svajande gällande sanktionerna ställer frågor kring den andra punkten. Särskilt eftersom USA gjort samma sak.
Efter att USA och Israel startade ett krig med Iran, och inte lyckats avsluta det, lättade amerikanerna på vissa sanktioner mot rysk olja i mars. Dessa lättnader har sedan dess förlängts två gånger. Samtidigt har det direkta amerikanska stödet till Kiev i praktiken upphört.
I det läget måste Europa kliva fram.
Kriget i Iran och högre oljepriser skapar verkliga påfrestningar också här, men det måste vi klara av att hantera utan att lätta på trycket mot Putin.
Den brittiska regeringen har sagt att den vill införa ännu hårdare sanktioner mot Ryssland, och att den inte infört lättnader, bara skjutit upp sanktioner som skulle ha införts nu – och erkänt att kommunikationen varit svag. Det är förstås bra att detta endast var menat som en temporär åtgärd, men det sänder ändå en beklaglig signal: Att stödet till Kiev svajar om oljepriserna stiger. Budskapet måste tvärtom vara att inget kan få oss att vika från ukrainarnas sida.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Ebolautbrottet just nu har haft hjälp på vägen – av Elon Musk och Donald Trump
Oscar Jonsson: Klarar fregatterna som Sverige har köpt verkligen ett modernt krig?
