Mellan etablerade dragplåster som Håkan Hellström, Arja Saijonmaa och Christer Sjögren tog 26-åriga Linda Karlsson från Borlänge plats på Sollidenscenen i Allsångspremiären 2008 under artistnamnet Miss Li.
Ett rödhårigt energiknippe – klädd som en prinsessbakelse i en marsipangrön klänning, garnerad med stora, rosa tygrosor – som satt och hoppade på pianostolen medan hon hamrade fram de fyra ackord hon kunde och sjöng för full hals:
– Oh, boy!
Hennes okonstlade, valpiga livsglädje och lycka över att få framträda träffade de som såg och hörde henne mitt i hjärtat. Programledaren Anders Lundin rördes till tårar. Arton år senare minns han fortfarande hur ”jäkla härligt” det var.
När showen var över och publiken gick hem gick Linda Karlsson vidare. Hon var ny i huvudstaden och sade ja till allt. Gigen. Festerna. Drinkarna. Annat också. Hon var inte varsam om sig själv. Men vi tar allting från början.
Linda Karlsson kom till världen som en oplanerad sladdis i ett stabilt äktenskap; det skiljer nio år mellan henne och det yngsta av hennes tre äldre syskon. Föräldrarna var landstingsanställda, mamma som sjuksköterska och pappa som ambulanssjukvårdare.
– När jag var barn så var jag inte riktigt medveten om att jag hade ett mörker. Jag tror att jag uppfattades som en ganska glad och okomplicerad unge.
Varje söndag gick familjen i Korskyrkan i Borlänge. Linda Karlsson var sju år första gången hon fick sjunga solo efter predikan. Hon tyckte om berömmet som de äldre i frikyrkoförsamlingen öste över henne men musiken var inte så viktig för henne då. Hon var en fotbollstjej, spelade till och med i Damallsvenskan som 17-åring.
Sedan gick det snabbt utför med ”Duktiga flickan”. Linda Karlsson slutade med fotbollen och började i ett rockband. Rakade halva skallen och färgade håret på den andra halvan blått. Ifrågasatte världsbilden hon hade blivit serverad som barn.
– Jag behövde inte gå runt och bära det här tunga oket, som man ska, hela tiden. Och varför skulle vi ”bota homosexuella”?
Linda ”Miss Li” Karlsson
Fullständigt namn är Linda Therese Karlsson. Föddes 1982 i Borlänge och växte upp med mamma, pappa och tre betydligt äldre syskon.
Debuterade 2006 med låtar på Myspace. Samma år kom debutalbumet med låten ”Oh boy”.
”Misstag” blev 2024 årets mest spelade låt på radion.
Hennes musik har strömmats över 1,3 miljarder gånger. De senaste släppen är singlarna ”Dansa med mig själv” och ”Jack & Coke” (2026).
I höst gör hon två stora arenakonserter. I Stockholm på Avicii arena den 7 november och i Göteborg på Scandinavium den 14 november.
Ett par dagar senare tar hon emot medaljen Litteris et Artibus på Kungliga slottet för sina konstnärliga insatser.
Parallellt med revolten växte smärtan inombords.
– Jag upptäckte ett djupt mörker i mig själv. Jag upplevde ångest för första gången, intensivt.
Låtförfattandet blev Linda Karlssons sätt att navigera i känslostormen. En dag lämnade hon stan där hon hade vuxit upp och inte längre kände att hon passade in. En före detta pojkvän fick jobb i Stockholm och hon hängde på.
– Jag kastade, gav bort eller sålde allt jag hade med mig från Borlänge och sedan började jag om. Det blev väldigt stökigt i många år.
Långt ifrån allas fixerade föreställningar om vem hon var, utan någon fast punkt i tillvaron, levde hon fritt och farligt.
– Jag körde på så hårt att jag faktiskt är förvånad att jag lever. Jag hamnade på olika fester i nya lägenheter varje kväll, kraschade på soffor hos trasiga människor jag inte kände. Jag hade ett uppdämt behov av att testa allt. Det var den perioden då jag hoppade från broar.
Alltid nattetid, på väg mellan stadens öar och klubbar. Alltid i okända vatten. Naturligtvis var det dumt, men eftersom hon inte drunknade kände hon sig extra levande efteråt. Det gav en sådan adrenalinrusch.
– Det var en härlig tid av frigjordhet. Jag sket i om det fanns en morgondag.
Det enda hemifrån som Linda Karlsson inte hade gjort sig av med var sina texter. Hon hade bara råd med fem dagars studiohyra men måste få spela in låtarna hon hade skrivit. När ”Oh boy” var klar lade en vän upp den på musikplattformen Myspace. Själv ägde hon ingen dator.
– Jag gick in på ett internetkafé och såg att folk från hela världen satt och lyssnade på den.
Linda Karlsson släppte tre studioalbum och ett samlingsalbum på två år. En av medlemmarna i hennes kompband var sångaren och gitarristen Sonny Boy Gustafsson, som hon gifte sig med 2007 och sedan dess har skrivit och producerat alla Miss Li-låtar ihop med.
– Han är otrolig. Han tar alla mina stökiga tankar, och all min inkompetens när det kommer till att spela instrument, och sätter form och ger det liv.
Samma år som bröllopet släpptes duetten ”Om du lämnade mig nu” med Lars Winnerbäck, som i dag är uppe i över 88 miljoner strömningar på Spotify, och turnéerna avlöste varandra.
Det hektiska, vilda levernet under den första halvan av Linda Karlssons karriär kantades av tre livsförändrande, kroppsliga komplikationer. Under ett uppträdande på Arvikafestivalen fick hon mycket svårare menssmärtor än normalt. Hon fortsatte sjunga samtidigt som hon undvek att vända publiken ryggen, eftersom hon kände att hon hade blött igenom bak på klänningen.
– Sedan gick jag av scenen, bytte om och festade natten lång.
Bandet hade inkvarterats i en skolsal med några madrasser på golvet. I korridoren låg en äcklig toalett och på den fick Linda Karlsson ett tidigt missfall.
– Det gjorde fruktansvärt ont. Där, på det smutsiga golvet, kändes det nästan för mig som en födsel. Jag visste inte ens att jag var gravid, men jag förstod vad jag hade varit med om och vad jag höll i handen.
Dagen därpå skulle Miss Li spela på ”Skankaloss” i Gagnef, fyra timmars bilresa bort.
– Så där tidigt i karriären måste man göra allt man har bokat in. Man kan inte vara en person som krånglar och ställer in. Och så kör man ju själv, man har inte råd med något crew. Så jag satte mig i bilen. Det var ett trumset i bagaget och en kontrabas som stack ut mellan våra huvuden. Fullkomligt livsfarligt. Men det var ju bara att åka vidare, liksom.
Den andra somatiska krisen som drabbade Linda Karlsson var en kronisk, autoimmun ledsjukdom. Hon hade stora planer, det var året hon skulle slå igenom i USA. Miss Li hade uppträtt på tongivande ”South by soutwest” och på coola klubbar i New York, och alla stora skivbolag hade kommit och tittat.
– De stångades om att signa mig, men jag var tvungen att ställa in allting. Jag var så sjuk. Jag kunde inte gå. Jag kunde inte lyfta armarna. Jag hade inget annat val än att åka hem.
Ledinflammationen var långt gången och sänkan skyhög. Läkarna tog till storsläggan och satte in morfin, kortison och cellgifter. När Linda Karlsson kunde stå på benen igen gav hon sig, trots deras uttryckliga avrådan, ut på vägarna igen.
Hon fortsatte att släppa musik i oförändrad takt ända fram till 2014, då hon tog en paus från artisteriet för att skriva musik åt andra. På det tredje året inträffade det tredje fysiska bakslaget, som fick henne att återuppliva Miss Li.
– Jag ramlade. Det låter så himla konstigt, men det var verkligen så det var. Jag var ute och rumlade och ramlade och slog i läppen så att den delade sig helt på mitten. Jag tappade framtänderna och sydde tretton stygn. Det var startpunkten.
Hemkommen från sjukhuset satte sig Linda Karlsson vid pianot.
– Det var som att något väcktes till liv i mig som jag hade saknat. Det här lite stökiga som som gör att jag vill skriva och kasta mig ut och vara modig.
Linda Karlsson döpte sitt comebackalbum till ”A woman’s guide to survival”. Sommaren 2019 gjorde hon tolkningen av Petters ”Lev nu dö sen”, som blev en topplistsuccé. Några månader senare upptäcktes det nya coronaviruset i kinesiska Wuhan.
– Pandemin drabbade mig väldigt hårt. Jag mådde fruktansvärt dåligt av att världen stannade upp på det där sättet. Jag har aldrig haft så stark ångest som då.
Utan att ha någon som helst kontroll över framfarten åkte Linda Karlsson varv på varv i en mental berg- och dalbana.
– En månad in i nedstängningen hamnade jag i en manisk period. Då målade jag om ett bord, varje dag i nio dagar i sträck, i en ny grågrön nyans som bara hade en droppe mer grått än den förra. Det hann inte ens torka. Till slut bara kraschade jag.
Första halvan av karriären var över. Med andra halvan kom de riktigt stora framgångarna, men när Miss Li åter äntrade scenen i januari 2021 var det för tidigt. Linda Karlsson var inte redo.
Det var inte länge sedan ångesten hade drivit henne till en av Stockholms riktigt höga broar. ”Jag kan ju faktiskt göra slut på det här lidandet”, hade hon tänkt. Velat hoppa men inte vågat. Trots att depression inte hade släppt taget om henne hade hon tackat ja till att uppträda P3 Guldgalan.
– Jag var livrädd över att behöva göra det där framträdandet som skulle vara i direktsänd tv, men jag gjorde det ändå.
Under andra versen trampade hon snett och sjöng en falsk ton.
– Jag hade så mycket självhat efteråt. Samma vecka gick jag min första terapisession. Jag bröt ihop framför psykologen och berättade att jag hade haft tankar om att inte vilja leva längre.
Det har blivit många terapitimmar sedan dess och frågan om diagnoser har varit uppe flera gånger. Linda Karlsson har påbörjat olika utredningar, men aldrig avslutat någon.
– Jag vill inte medicineras. Jag vill kanske inte ens ha någon diagnos.
Hon vill inte hämma sin kreativitet.
– Mina bästa texter har kommit i ångestperioderna. Utan min ångest hade jag inte haft ett artistskap. När jag mår bra blir det mest ytliga texter om att fåglarna kvittrar och himlen är blå.
Ångesten är som havet. Bråddjup. För stor att rå på. Men plötsligt bildas en perfekt våg och Linda Karlsson lyfts ur dess grepp.
– Jag bara åker med. Jag surfar upp ur ångesten, som på en surfbräda, och sätter mig vid pianot. Tonsätter och släpper musiken. Och så ramlar jag ner i det där mörka ångesthålet igen. Det är min kamp.
Sedan ”Underbart i all misär” kom 2021 har Miss Li dominerat svensk radio. ”Misstag” var den mest spelade låten 2024. Nu står hon i färd att avsluta sin jubileumsturné med två stora arenakonserter i Stockholm och Göteborg.
Det är den officiella bilden. Privat lever Linda Karlsson utanför rampljuset tillsammans med sin man och deras två hundar.
– Redan i tonåren tänkte jag att jag nog inte är en person som borde skaffa barn, för jag kände att i mina mörkaste perioder så skulle jag inte klara av att ta hand om ett, vilket är väldigt sorgligt.
Linda Karlsson frågar sig ibland om priset som hon betalar för sitt skapande är värt det. Hittills har svaret blivit ja.
– Jag hatar de mörka perioderna men jag vill inte vara utan dem. Det är som en dålig kärleksrelation. Jag väljer att misshandla mitt hjärta.
Det händer att hon misshandlar kroppen i stället, genom att utsätta den för smällar. Miss Li är känd för att ramla och slå sig på scen. Korsbandet har gått av, hon har fått bulor och blåmärken.
– Jag kommer aldrig att vara den där perfekta poptjejen. Jag vill att det ska vara stökigt och vilt. Men ibland är det också så att jag tycker om att känna fysisk smärta, för det är lite enklare att hantera än när hjärtat gör ont.
Linda Karlsson tystnar och tänker efter en lång stund innan hon fortsätter:
– Det skulle kunna vara så att jag har det som en hjälp att ta mig ur det mörka. Att det blir som en språngbräda när man ska upp ur ångesten.
Men det var inte därför hon trillade i Skellefteälven. Det var i juli 2017. Publiken satt på land och tittade mot flotten som flöt en bit ut i vattnet. På den gungande scenen röjde Miss Li runt och levde rövare.
Mellan två verser fick hon ett infall. Iförd lårhöga, röda lackstövlar med platåklack klev hon via pianopallen upp på sitt rangliga elpiano – som välte. Mitt för publikens ögon föll hon huvudstupa i den snabbt strömmande älven.
När bandet drog upp henne hade hon fortfarande micken i hand. Med håret klistrat mot huvudsvålen och kläderna drypande av vatten gick hon fram till stativet, satte micken i hållaren och klämde i med refrängen.
– Många trodde att jag trillade i med flit, men det gjorde jag absolut inte. Jag vill bara ge allt. Jag vill att publiken ska förstå hur mycket jag känner. Och jag vill att vi ska känna det tillsammans. Att vi ska dela att livet är hemskt och att det är fantastiskt.
Hitkavalkad
Låt, uppskattat antal strömningar på Spotify och år:
”Close your eyes” (med Felix Jaehn & VIZE): 232 miljoner (2019)
”Om du lämnade mig nu” (med Lars Winnerbäck): 88 miljoner (2007)
”Lev nu dö sen”: 82 miljoner (2019)
”Komplicerad”: 80 miljoner (2021)
”X”: 58 miljoner (2024)
”Hälsa gud”: 45 miljoner (2024)
”I:a gången”: 30 miljoner (2013)
”Instruktionsboken”: 25 miljoner (2021)
”Här kommer natten”: 20 miljoner (2013)
”Oh boy”: 20 miljoner (2006)