Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Al-Hayya lämnade Gazaremsan ett par veckor före Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023. Han prisade aktionen, som störtade regionen i permanent instabilitet. I september i fjol försökte Israel döda honom med en ballistisk missil avfyrad från ett flygplan mot hans kontor i Doha. Al-Hayya överlevde explosionen men hans son Humam omkom – hans fjärde dödade barn under konflikten. Efter attacken mot al-Hayya, som förhandlat med Donald Trumps utsände Steve Witkoff strax innan, tvingade Trump Israels premiärminister Benjamin Netanyahu att be om ursäkt och lova att aldrig mer attackera Qatar.
Al-Hayya föddes i Gaza stad i en infödd familj – den minoritet av Gazaremsans invånare som inte är flyktingar. Han är en av mycket få kvarvarande Hamasledare som varit med sedan första början. Formellt bildades Hamas i december 1987, men växte fram tidigare på det islamiska universitetet i Gaza, som lanserades 1978 med israeliskt tillstånd och med pengar från Saudiarabien, Kuwait och Förenade arabemiraten. Al-Hayya var en av de unga Gazabor som insöp Muslimska brödraskapets budskap vid ledaren Ahmad Yasins fötter på universitetet.
Att al-Hayya skulle kunna ta sig dit är uteslutet. Hamas ledare kan i dag agera fritt i två av regionens länder – Turkiet och Qatar
Baktanken med universitetet i Gaza var att en livaktig islamiströrelse skulle splittra palestinierna och försvaga Fatahpartiet under Yassir Arafat. Det lyckades över förväntan, och de som sått fröet till Hamas, Israel och gulfstaterna, skulle få tillfälle att ångra sig. Hundratals israeler dödades i Hamas terrordåd under 1990-talet och över tusen i oktober 2023. Hamas är i dag förbjudet att verka i gulfstaterna – utom i Qatar.
När Hamas tog makten i Gazaremsan 2007 hörde al-Hayya redan till ledarskiktet. Under Yahya Sinwars tid som ledare för Hamas i Gaza (2017–2024) var han dennes nära förtrogne. Al-Hayya delar Sinwars vision om Hamas som en integrerad del i en bred, Iran-ledd front mot Israel. Khaled Meshal, som förlorade veckans ledarval med en enda röst till al-Hayya, ser Hamas roll i annat ljus. Han menar att rörelsen främst bör ha arabisk och sunnimuslimsk förankring och inte bli ett verktyg för iransk hegemoni.
Hamas kontrollerar de knappt 40 procent av Gazaremsan där befolkningen är koncentrerad. Att al-Hayya skulle kunna ta sig dit är uteslutet. Hamas ledare kan i dag agera fritt i två av regionens länder – Turkiet och Qatar.
Al-Hayyas viktigaste uppgift blir att blockera den så kallade Trump-planen för Gaza, som ska leda till avväpning av Hamas och installering av en palestinsk ”teknokrat”-regering med nära band till det palestinska självstyret. Om detta kan lyckas beror på flera faktorer: dels det israeliska valet i höst, dels kriget mellan USA och Iran. Netanyahus parti Likud delar Hamas aversion mot det palestinska självstyret. Sitter Likud kvar blir det lättare för Hamas att blockera en varaktig lösning i Gaza. Men mister Likud och Netanyahu makten kommer Israel att samarbeta med Trump-planen, och Hamas får det svårare.
Hamas är djupt impopulärt i Gaza, där kriget som det startade 2023 kostat mer än 70 000 invånare livet, ödelagt nästan all bebyggelse och tillintetgjort nästan hela ekonomin. Att al-Hayya, eller någon annan Hamas-ledare, skulle kunna göra rörelsen populär igen i Gaza, som då den vann valet 2006, är inte troligt.
Läs fler texter av Nathan Shachar