Matematikern Gerd Faltings trodde att han skulle ha ett möte med en kollega på universitetet i Bonn. Men på kollegans datorskärm väntade den norska vetenskapsakademins generalsekreterare Marit Westergaard för att tala om att han får årets Abelpris.
– Det var oväntat. Jag är inte van vid att äta middag med kungar. Det blir en ny erfarenhet, svarade Gerd Faltings.
År 1983 slog den då 28-årige Gerd Faltings världens matematiker med häpnad. Han presenterade ett bevis på en hypotes – Mordells förmodan – som matematikern Louis Mordell hade lagt fram 1922.
– Det var en enkel fråga, men ingen hade kunnat hitta svaret på över 60 år. Och så kommer en ung okänd tysk som är 28 år gammal och tänker: ”Okej, jag ska titta på det här problemet.” Och så löser han det, säger Abelpriskommitténs ordförande Helge Holden.
Hypotesen säger att en stor familj av ekvationer inte kan ha ett oändligt antal lösningar om lösningarna måste vara heltal eller bråktal.
Att hitta heltalslösningar går att jämföra med hur det var när vi betalade med kontanter och fortfarande hade flera öresmynt. Om något kostade en krona gick det lika bra att betala med en enkrona, två 50-öringar, fyra 25-öringar eller tio tioöringar, eller en kombination av flera valörer. En heltalslösning finns bara om beloppet motsvarar ett visst antal mynt.
– Om du ska betala sex öre och det inte finns några ettöringar fungerar det till exempel inte, säger Helge Holden.
Det mest kända exemplet från familjen av ekvationer är förmodligen den som kallas Fermats stora sats från 1637, som britten Andrew Wiles lyckades bevisa 1995. Den bedriften fick han Abelpriset för 2016.
– Faltings visade att den ekvationen inte har oändligt många lösningar. Det kan vara en miljard, det kan vara fem, det kan vara noll. Och Wiles visade att svaret var noll för den ekvation han tittade på, säger Helge Holden.
Abelpriset är ett av världens finaste pris i matematik, tillsammans med Fieldsmedaljen, som delas ut av den internationella matematikorganisationen vart fjärde år.
Sedan genombrottet 1983 har Gerd Faltings fortsatt att bidra till matematikens utveckling.
– Han är en tänkare. Han tänker djupt och länge på sina problem. När han publicerar något kommer förmodligen alla som arbetar inom hans område att studera arbetet, säger Helge Holden.
Men det är inte enkelt att förstå ens för andra matematiker, enligt Helge Holden.
– Han skriver svårt. Ska du förstå hans arbete måste du arbeta hårt själv, även om du är expert.
För Gerd Faltings kom beskedet om priset som en överraskning.
– Jag börjar bli gammal. Jag trodde att min tid för sådana här priser var förbi, men tydligen inte. Nu antar jag att jag måste hyra en frack.
Fakta:Gerd Faltings
● Född i Gelsenkirchen i Västtyskland 1954.
● Blev 1982 professor i Bergische Universität Wuppertal i Tyskland.
● Presenterade 1983 lösningen på den så kallade Mordells förmodan från 1922. Sedan dess kallas den Faltings sats.
● Har mottagit många priser, bland annat Fieldsmedaljen 1986.
● Blev professor vid Princeton University i USA 1985.
● 1994 återvände han med sin familj till Tyskland och blev professor vid Max Planck-institutet för matematik i Bonn. Sedan 2023 är han professor emeritus.
● Han får nu Abelpriset för att han ”introducerat kraftfulla verktyg inom aritmetisk geometri och löst långvariga diofantiska förmodanden av Mordell och Lang”.
Källa: Norska vetenskapsakademin.
Fakta:Abelpriset
● Abelpriset delas ut av kronprins Haakon vid en ceremoni vid universitetet i Oslo 26 maj 2026.
• Pristagaren får 7,5 miljoner norska kronor.
● Priset delas ut av den norska vetenskapsakademin sedan 2003, till minne av det norska matematikgeniet Niels Henrik Abel, som dog i lungsot 1829, bara 26 år gammal.
Läs mer:
Det säger fingerräkning om ditt barns mattekunskaper
Simon Campanello: Universum går under innan en apa lyckas skriva Shakespeare
