För två veckor sedan lade finansminister Elisabeth Svantesson (M) fram Tidöregeringens sista vårbudget för den här mandatperioden. Större delen av reformutrymmet gick till villaägare och bilister i form av elstöd och sänkt bränsleskatt.
Nu har oppositionspartierna presenterat sina motförslag och det är i sedvanlig ordning i stor utsträckning en provkarta över partiernas hjärtefrågor. C vill sänka arbetsgivaravgifterna och ge krisstöd till bönderna, MP vill storsatsa på klimatet, V vill höja flera olika bidrag och S vill slå vakt om svensk industri.
Men på några punkter finns en samstämmighet bland alla fyra. Samtliga oppositionspartier är kritiska till hur regeringen hanterat elektrifieringen och vill se högre stöd till dem som vill köpa eller leasa en elbil.
– Det är avgörande att så många som möjligt väljer andra transportslag än diesel och bensin, säger MP:s ekonomisk-politiska talesperson Janine Alm Ericson.
Både MP och V vill dessutom sänka priset för kollektivtrafiken för att fler ska ställa bilen och i stället åka kollektivt. S och C vill ge extra stöd till ellastbilar.
– Den tunga trafiken är avgörande för svensk industri men är också en av våra viktigaste industrigrenar. Risken är att produktion och utveckling läggs utanför Sverige, säger Mikael Damberg (S), ekonomisk-politisk talesperson.
Landsbygden är också något som engagerar partierna på den rödgröna sidan. S vill till exempel ge extra pengar till besöksnäringen och säkra paketutlämning i hela landet. C vill rädda nattågen och kompensera landets lantbrukare för ökade kostnader i samband med krisen i Mellanöstern.
– Vi kräver ett krisstöd till svenska bönder nu, säger Martin Ådahl (C), ekonomisk-politisk talesperson.
Såväl S som V och MP föreslår olika höjningar av barnbidraget. V vill gå längst med en höjning på 500 kronor i månaden medan S föreslår 200 kronor. V vill dessutom höja både bostadsbidraget och bostadstillägget.
När det gäller finansiering skiljer det en del mellan partierna. MP sticker ut genom att vilja låna mest till sina förslag medan C och S gör en poäng av att ha en stramare budget än regeringen. V finansierar merparten av sina förslag med höjda skatter, bland annat en bankskatt.
– Vinstmarginalerna för bankerna är alldeles för höga, säger V:s ekonomisk-politiska talesperson Ida Gabrielsson.
Centerpartiet utmärker sig bland oppositionspartierna i den ekonomiska politiken och klyftan är särskilt stor till V. C föreslår en rad skattesänkningar, i första hand sänkta arbetsgivaravgifter. Besparingar på a-kassan och mindre stöd till arbetsmarknadspolitiska åtgärder är andra förslag där C inte har något stöd från den övriga oppositionen.
Finansminister Elisabeth Svantesson sammanfattar oppositionens budgetförslag med att det är ett ”vänsterexperiment” som kommer att leda till skattehöjningar som skulle skada svensk ekonomi. Hon anser dessutom att Socialdemokraterna ägnar sig åt hyckleri och lägger fram orealistiska förslag.
– Man bygger hela sin finansiering på en bankskatt som inte går att genomföra, säger Elisabeth Svantesson.
Fakta.Oppositionens förslag
Så prioriterar oppositionspartierna:
S:
Höjt barn- och studiebidrag och höjt underhållsstöd – 500 miljoner kronor (mkr).
Fler elbilar och ellastbilar – 400 mkr.
C:
Sänkta arbetsgivaravgifter – 6 900 mkr
Leasing av miljöbilar – 2 000 mkr
V:
Höjt barnbidrag – 7 300 mkr
Sänkt pris på kollektivtrafik – 4 500 mkr
MP:
Gröna skattekrediter – 4 500 mkr
Transportstöd till landsbygden – 4 050 mkr
