Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Knappt ett år har gått sedan kristdemokraten Friedrich Merz tillträdde posten som Tysklands förbundskansler. Med honom kom en ny kulturminister, den partilöse Wolfram Weimer, dittills mest känd som chefredaktör för en rad konservativa dagstidningar och tidskrifter.
Weimers tid på posten har kännetecknats av den ena skjutglada interventionen efter den andra. Först förbjöd han könsneutralt språk i regeringskansliets internkommunikation. Sedan försökte han sparka chefen för Berlins filmfestival, då en palestinsk regissör som tog emot pris under galan kallade Tysklands regering för medskyldig till Israels folkmord i Gaza.
För ett par veckor sedan kom det fram att han lagt sig i det statliga Deutsche Buchhandlungspreis, som varje år delas ut till ett antal oberoende bokhandlare
Senast i fokus för Weimers kulturkamp är vänsterbokhandlarna. För ett par veckor sedan kom det fram att han lagt sig i det statliga Deutsche Buchhandlungspreis, som varje år delas ut till ett antal oberoende bokhandlare. Weimer beslöt sig för att på egen hand stryka tre boklådor med vänsterprägel från nomineringslistan: Golden Shop i Bremen, Rote Strasse i Göttingen och Zur schwankenden Weltkugel i Berlin.
Samtliga tre har fått priset tidigare, också av konservativa regeringar: det rör sig nämligen om det slags ganska typiska boklådor där man kan hitta ett och annat av Karl Marx och Slavoj Žižek. Men nu är det alltså slut med stöd. Tyska skattepengar ska inte gå till ”statsfiender”, förklarade Weimer i kulturutskottet, och motiverade sin bedömning med hänvisning till oklar ”författningsskyddsrelevant information”.
Ceremonin har dock ställts in. När Weimer öppnade mässan i onsdags möttes han, som förväntat, av burop och demonstrationer
Bokhandelspriset skulle ha delats ut den här veckan på bokmässan i Leipzig, Tysklands näst största efter den i Frankfurt. Ceremonin har dock ställts in. När Weimer öppnade mässan i onsdags möttes han, som förväntat, av burop och demonstrationer (Der Spiegel, 18/3).
I protesterna finns en viss ironi. För det är knappast som att Weimer är ensam i tyskt kulturliv om att utöva censur. De senaste årens kampanj mot kulturskapare som kritiserar Israel – ”antisemiter” som de kallas här, även när personen i fråga är judisk – har understötts från alla politiska håll.
I Berlin ett par dagar innan mässan börjar träffar jag en vän, en palestinsk, i Tyskland bosatt författare. Jag frågar om vi ses i Leipzig. Javisst, säger han, men han åker dit som privatperson: till de officiella evenemangen blir han nu för tiden inte bjuden. Efter den 7 oktober 2023 har han uteslutits totalt ur de tyska litterära miljöerna. Inga läsningar, inga inkomster, ingenting.
Min vän har förlorat 400 släktingar i attackerna mot Gaza. Han hatar aktivister, säger han, men nu har han tvingats bli en själv.
Läs fler texter av Rebecka Kärde














