Efter att de senaste dagarna ha portionerat ut nyheter i beslutet om ny nationell plan för infrastrukturen för åren fram till 2037 la infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) på tisdagen fram helheten.
I huvuddragen följer regeringen förslaget som Trafikverket la fram i höstas. Tyngdpunkten ligger på underhållet.
– Vi har kartlagt underhållsskulden för vägarna och vet nu exakt var den finns. Den har inte synts tidigare och det har därför varit lätt att strunta i detta förut, sa Carlson.
Några nya projekt som Trafikverket valt bort har lagts in, som drygt fyra miljarder för att börja bygga två nya järnvägsspår mellan Göteborg och Alingsås. Men också att skynda på fyrspår Hässleholm-Lund, ett par etapper på Ostkustbanan och 2+2-väg mellan Jönköping och Ulricehamn.
Från en separat pengapåse, den för 30 miljarder till civilförsvarssatsningar, går huvuddelen till att rusta upp Inlandsbanan.
Men med de nya satsningarna följer också några bantningar, En av dem slår mot Linköpings kommuns stora planer på att en helt ny järnvägsstation för Ostlänken, den nya 16 mil långa järnvägen från Stockholm (Järna) som är beräknad att stå klar om nio år.
Kostnaden för Ostlänkenprojektet har skenat och senaste prognosen pekar mot 110 miljarder i 2025 års prisnivå.
I Trafikverkets förslag ingick bland annat ett nytt resecentrum i Linköping där Ostlänken och Södra stambanan skulle få en gemensam station i området Steninge 600 meter norr om dagens station.
Regeringen bad för ett par år sedan Trafikverket att titta på billigare alternativ och då fann man att det ändå skulle vara möjligt att dra de nya spåren längs den gamla stambanan till befintlig station, och då spara kring tre miljarder.
Nu skriver regeringen att objektet Ostlänken ”ska begränsas till att avse den sträcka som ingår i den korridor som beslutades i juni 2018”, och därmed slutar strax öster om Linköpings Central. Som en konsekvens kommer dagens anslutning till Stångådals- och Tjustbanorna att behållas.
Ytterligare en besparing på järnvägssidan påverkar i Småland. Regeringen stryker Trafikverkets plan att lägga ny järnväg på sträckan Byarum-Tenhult, kostnadsberäknad till 2,7 miljarder. Den skulle ha skapat en ”genväg” och kapat restiden mellan Jönköping och Värnamo med kring 50 minuter.
Regeringen motiverar beslutet med att det är i linje med prioriteringen att ”vårda den infrastruktur vi har”. 450 miljoner läggs nu i stället på att förbättra Nässjöbanan.
Efter många år av diskussion om varför kostnaderna springer iväg skruvar regeringen nu upp tonläget gentemot Trafikverket och skriver att ”regeringens bestämda uppfattning” är att ”en mycket bättre kostnadskontroll behöver uppnås”, nämner att ”mycket är på gång” men att ”mer behöver göras”.
En slags varning skickas med om att man ”vid behov” kommer att gå in och styra för bättre kostnadskontroll. Hur det ska gå till framgår inte, men det görs en markering om att redan beslutade projekt där prislappen dragit iväg ”eventuellt kan komma att omprövas”.
Frågan om att ta in privat kapital för att snabba på väg- och järnvägsprojekt har diskuterats många år, bland annat i form av så kallade OPS-lösningar där stat eller kommun låter ett företag finansiera, bygga och kanske också driva det som byggs.
Regeringen tillsatte den förre chefen för finansinspektionen och riksrevisorn Claes Norgren att utreda frågan och i december kom han med sitt förslag på lämpliga projekt.
Norgren nämnde fyra väg- och tre järnvägsbyggen och regeringen håller med honom när det gäller vägarna och föreslår OPS, alltså offentlig privat samverkan, för att bygga:
– E4 Kongberget-Gnarp i Hälsingland
– E4:ans nya förbifart i Skellefteå
– Ny- eller ombyggnad av bro i Hjulsta i Stockholm
Regeringen vill också att OPS används för att förbättra ett antal befintliga vägar. Men de slutliga beskeden dröjer, regeringen skriver att den ska återkomma med ett uppdrag till Trafikverket ”i syfte att skapa förutsättningar för OPS”.
Trots att regeringen pekat på att den nationella planen man nu beslutat om innebär 203 miljarder mer i fasta priser jämfört med den förra, och beskrivit den som ”rekordstor”, kommer den att få kritik från oppositionen.
Ett specifikt projekt som Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén pekar på är planen på dubbelspår på Ostkustbanan längs Norrlandskusten. Där har regeringen beslutat om ett par enskilda etapper, söder om Sundsvall och vid Gävle.
Daniel Helldén menar att statsminister Ulf Kristersson (M) därmed bryter mot vad han sa i valrörelsen 2022 om att verka för att banan skulle vara fullt utbyggd till 2035.
Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke säger att de välkomnar beskeden om OPS-projekt.
– Men det krävs högre tempo samt en öppning för privat kapital i infrastruktur för att få ut större nyttor. Vi måste bygga klart i tid på ett effektivare sätt.
Texten uppdateras
