För andra dagen i rad faller världens börser i spåren av konflikten i Mellanöstern. Oljepriset har klättrat med drygt 15 procent på en vecka och är nu det högsta sedan 2024. Priset på naturgas, som har stor påverkan på europeiska energipriser, har rusat med hela 40 procent eftersom exporten från Qatar har stoppats.
Än så länge märks dock ingen större skillnad för svenska hushåll, förutom att eventuellt sparkapital på börsen har minskat i värde. Men man ska inte underskatta den psykologiska effekten av det, menar Américo Fernández.
– Vi har lärt oss att börsen har en större påverkan än många tror på hushållens beteende. Sverige sticker ju också ut internationellt med en väldigt hög börsexponering bland hushållen jämfört med andra länder, säger han.
Om börsnedgången fortsätter kan det i sin tur påverka vår konsumtion och riskaptit, exempelvis när det kommer till att köpa nya bostäder. En sådan utveckling skedde förra våren efter att Trumps ”liberation day” vilket bromsade Sveriges ekonomiska återhämtning.
– Vi har precis fått igång konsumtionen igen, trots att vi haft 1,5 år av räntesänkningar. Jag tror att tröskeln för att vi ska bli väldigt defensiva är mycket lägre nu än vad den var för 3-4 år sedan, säger Américo Fernández.
En annan tydlig effekt av kriget är att drivmedelspriserna ser ut att vara på väg uppåt – förvisso från låga nivåer jämfört med de som gällde 2022. Hur utvecklingen kommer att se ut framåt beror i hög grad på hur långvarigt kriget blir. Ju längre konflikt, desto högre priser.
– Det som fått oljepriserna att stiga nu är att transporterna inte kommer igenom Hormuzsundet. Men än så länge har inte oljeproduktionen påverkats särskilt mycket. Kan sundet öppnas upp igen finns det olja att släppa på, säger Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank, som menar att marknaden ser en kortvarig konflikt som huvudscenariot.
De höga gaspriserna kan också påverka svenska plånböcker i form av högre elpriser, eftersom flera europeiska länder är beroende av naturgasen för uppvärmning. Mot det står att vintern för tillfället ser ut att lätta på sitt grepp.
– När energin blir dyrare i Europa spiller det över på Sverige, trots att vi inte använder så mycket naturgas, säger Maria Landeborn.
Om energipriserna förblir höga en längre tid, och om konflikten även sätter käppar i hjulen på den globala fraktmarknaden, kan det så småningom leda till breda prisökningar på allt ifrån mat till elektronik. Detta i ett läge då vi fått inflationen under kontroll efter de kraftiga uppgångarna i spåren av pandemin och Rysslands invasion av Ukraina.
– Den stora riskbilden för hushållen är att vi står här om en månad med samma upptrappade konflikt som i dag, och att det då börjar sippra över till stigande slutpriser för hushållen, säger Américo Fernández och tillägger att det kan bli spiken i kistan för diskussionen om ytterligare räntesänkningar.
Trots att situationen kan verka oroväckande manar Maria Landeborn till lugn.
– Det blir lätt att man pratar om det värsta scenariot, men det är sällan det mest troliga. Väpnade konflikter och krig väcker starka känslor men de ekonomiska effekterna blir oftast små. Förhoppningsvis även den här gången, säger hon.
Läs mer:
Flygkaos efter attackerna – då kan du få ersättning
Carl Johan von Seth: Världsekonomin kan inte räkna med att Trump fegar ur i Iran
Experter: Riskerna för oljemarknaden underskattas
