Kriget i Iran kan skynda på övergången till fossilfri energi, enligt en del analytiker. För att minska beroendet av olja och gas pressas länder till mer miljövänliga alternativ, lyder resonemanget.
Men i Asien går utvecklingen hittills i motsatt riktning. När bensinpriser stiger och människor desperat står i kö för att fylla på sina gasbehållare överger politiker i land efter land sina klimatmål och ökar produktionen av en av de smutsigaste energikällorna – kol.
I Thailand har regeringen gett grönt ljus åt två kolkraftverk, som lades ner förra året, att återuppta produktionen. I Sydkorea har man slopat begränsningen att kolkraftverk bara får gå på 80 procents kapacitet. Och i Japan har alla restriktioner för kolkraftverk lyfts. Elda för fullt, är budskapet från regeringen. Prioritet nummer ett är att ”försäkra ett stabilt energiutbud”, har premiärminister Sanae Takaichi meddelat.
Land efter land kastar, i alla fall tillfälligt, klimatmål över bord för att säkra energi när pris på gas och olja stiger kraftigt. I kolet hittar de en förhållandevis billig energikälla som inte behöver ta sig genom Hormuzsundet. Det är en energikälla som redan är stor i många asiatiska länder men som man har lovat att fasa ut för att bekämpa den globala uppvärmningen. Sydkorea har exempelvis som mål att kol ska vara ute ur bilden 2040.
Också Indien, där kol står för tre fjärdedelar av landets energiförsörjning, har föresatt sig att göra sig av med sitt kolberoende. Men kriget i Iran har fått regeringen att pumpa ut mer kol. Även i Bangladesh ökar kolproduktionen.
Länder i Asien är särskilt drabbade av att transporter genom det trånga Hormuzsundet, där en femtedel av världens olja och gas passerar, har gått i stå sedan kriget startade. De flesta fartygen är på väg till länder som Indien, Kina och Sydkorea.
De första 14 dagarna efter att USA och Israel attackerat Iran genererade över 5 miljoner ton koldioxidutsläpp.
Särskilt påverkas de av den brist på flytande fossilgas, LNG, som har uppstått sedan kriget startade. LNG är viktig för energiförsörjningen i många av de asiatiska länderna, och har setts som en brygga i övergången från kolkraft. Före kriget spåddes att efterfrågan på LNG i Asien skulle fördubblas de kommande 25 åren. Nu har tillgången på flytande fossilgas minskat radikalt på grund av det stängda sundet, men också till följd av en attack på en LNG-anläggning i Qatar. Att kompensera för det minskade utbudet väntas ta lång tid.
Samtidigt har kriget i sig ökat utsläppen av koldioxid. De första 14 dagarna efter att USA och Israel attackerat Iran genererades över 5 miljoner ton koldioxidutsläpp, uppskattar Queen Mary University of London. Det är mer än vad Island släpper ut per år eller ungefär lika mycket utsläpp som 1,1 miljoner bensindrivna bilar står för årligen.
Bara förstörelse av bostäder och infrastruktur uppskattas ha ökat utsläppen med 2,4 miljoner ton koldioxid. Oljefält som brinner samt förstörda oljeanläggningar lagt till ytterligare 1,88 miljoner ton. Andra saker i kriget som genererar utsläpp är ökad vapenproduktion och bränsle för att tanka stridsflyg och andra militärfordon.
Och ju längre kriget pågår desto större klimatavtryck kommer det att ha, enligt rapportförfattarna som har studerat de direkta och indirekta utsläppen mellan 28 februari och 14 mars.
Läs mer:
Peter Alestig: som att sätta plåster på narkomanens sprutmärken
Matlagning över öppen eld – så slår kriget mot världens fattiga














