När regeringen berättar hur den beslutat fördela 1 171 miljarder till infrastruktur de kommande tolv åren, och det återstår 18 veckor till valet, gäller det att ta vara på tillfället.
Presskonferenser om enskilda delar i paketet hölls i fredags, på lördagen – och på tisdag presenteras helheten.
Under söndagen framträder infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) tillsammans med statsminister Ulf Kristersson (M) och företrädare för SD och L i både Göteborg och Malmö.
I Göteborg är situationen speciell: Samtidigt som regeringens nya besked är att staten lägger in ytterligare 7,6 miljarder för att täcka upp för fördyringen av det pågående bygget av pendeltågstunneln Västlänken, kan välkomnandet i Göteborg och i Västra Götalandsregionen bli mindre muntert.
Uppsidan för de lokala politikerna är att regeringen avvisar Trafikverkets förslag att lösa budgetkrisen genom att förlänga den lokala trängselskatten med några år.
”Staten tar sin del av fördyringen”, säger nu Ulf Kristersson och Andreas Carlson. De pekar på avtalet om Västlänken från 2010 om att staten ska stå för halva kostnaden av det så kallade Västsvenska paketet, där Västlänken är den stora posten.
Den andra halvan skulle de lokala parterna, som Göteborgs stad, stå för – genom trängselskatt och reda kontanter.
Men när pendeltågstunneln fördyrats och försenats har de lokala parterna pekat på det statliga Trafikverket, som ansvarar för bygget, och sagt att det därför måste vara statens ansvar att täcka upp. Inte göteborgarnas.
Regeringens säger nu att de, för att ”upprätthålla avtalet”, skjuter till de 7,6 miljarderna, och beskriver det som ”statens andel” av den bedömda totalkostnaden.
Den noterar att det råder ”viss osäkerhet” om Västlänkens slutkostnad. Till exempel är Trafikverket i juridisk konflikt om mångmiljardbelopp med ett av byggkonsortierna.
De förhandlingar som Trafikverket under ett par års tid haft med kommuner och regioner har inte lett någon vart. Nu får Trafikverket regeringens uppdrag att försöka igen – nu med en deadline satt till nästa sommar. Avgörandet i den delen förskjuts alltså till efter valet.
Regeringen säger alltså att man i dag inte tar beslut om ”resterande del” för att täcka slutkostnaden. Men det nämns att totalkostnaden för Västsvenska paketet nu beräknas till 71 miljarder i aktuellt penningvärde.
Det ska jämföras med de 34 miljarder som överenskommelsen 2010 innebar. Det innebär att Västsvenska paketets kostnad stigit med 109 procent, medan Trafikverkets så kallade infrastrukturindex under samma tid ”bara” ökat 71 procent.
Här är några av de andra besked som regeringen meddelar i Göteborg på söndagen:
Två nya järnvägsspår Göteborg-Alingsås
Nuvarande dubbelspår är överfulla och påverkar inte minst snabbtågen till och från Stockholm.
Trafikverket hade förslagit att pengar öronmärks för en lokaliseringsutredning enbart på delsträckan Göteborg-Partille. Regeringen utökar uppdraget till att nytt dubbelspår för hela den 45 kilometer långa sträckan till Alingsås ska planläggas. Men den är kostsam. 2023 beräknades det kosta 26 miljarder och betraktades som ”robust olönsamt”.
4,2 miljarder öronmärks för det projektet under planperioden.
– Vi tiofaldigar anslaget som Trafikverket hade föreslagit, säger ministern Andreas Carlson.
Slutligt klartecken bygga Göteborg-Borås
Den överenskommelse som slöts i november 2024 mellan Trafikverket, regionen och kommunerna om att bygga nytt dubbelspår mellan Västsveriges två största städer bekräftas nu av regeringen.
Som DN skrivit tidigare väntas järnvägen, räknat mer kilometer, bli en av Europas dyraste – över åtta miljarder per mil. Regeringen beviljar nu att Trafikverket förbereder byggstart.
Flaskhalsen E6/Rv40 Kallebäck
Regeringen lägger in projektet att lösa upp flaskhalsen där riksväg 40 möter E 6 vid Kallebäck i Göteborg, där köer är vanliga för den som kommer från Boråshållet och ska söderut på E 6.
”Robust lönsam” beräknade Trafikverket åtgärden till 2024, till en kostnad av 323 miljoner.
Övriga projekt
Bland övriga projekt i Västsverige kan nämnas att att Norge-Vänerbanan vid Skälebol får mötesspår, 13 kilometer ny 2+1-väg på E 45:an mellan Vänersborg och Mellerud och Kinnekullebanan ska delvis elektrifieras och få högre standard.
Vilka projekt som Trafikverket föreslagit men som regeringen stryker för att få plats med nya projekt återstår att se.
Enligt uppgifter till DN råder frågetecken om Linköpings kommuns plan att flytta ut den nya stationen för Ostlänken till Steninge norr om centrum blir av. Ett alternativ är att i stället bygga ut befintliga Linköping C för att spara några miljarder.
Artikeln uppdateras.
Fakta.Så fördelas 1 171 miljarder
Efter att riksdagen beslutat om den så kallade ramen för den nya nationella transportplanen på 1 171 miljarder för perioden fram till 2037 har regeringen nu fattat beslutat hur de i detalj ska fördelas.
I huvudsak bygger det på förslag från Trafikverket, men med ett antal förändringar.
Den grova fördelningen, som man beslutat om i riksdagen, ser ut så här:
− 210 miljarder användas till vidmakthållande av statliga järnvägar,
− 354 miljarder användas till vidmakthållande av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och reinvesteringar samt till statlig medfinansiering till enskilda vägar.
− 607 miljarder kronor användas till utveckling av transportsystemet., alltså satsningar på nya väg- och järnvägsprojekt.
Källa: Regeringen
