Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Det sägs ibland att Socialdemokraterna är solen som svensk politik snurrar kring, medan de andra partierna är planeter som får anpassa sig efter den stora stjärnan. Fredrik Reinfeldts allians lyckades under några år spränga det socialdemokratiska solsystemet, Ulf Kristerssons handslag med Jimmie Åkesson är ett försök att göra det igen.
Att döma av DN/Ipsos går det sådär för Kristersson – Tidö-partiernas läge är fortsatt uselt, högerduons allt tätare band imponerar inte på väljarna – åtminstone inte hittills.
Förlorar regeringen valet talar det mesta för att Tidöblocket faller sönder. Det är i det ljuset man ska se spekulationerna om att Kristdemokraterna skulle vilja bli en av Socialdemokraternas ”planeter”.
För Magdalena Andersson passar spinnet om en mittenregering med KD som hand i handske – den socialdemokratiska valstrategin går ut på att ta avstånd från blockpolitiken för att kunna hålla Vänsterpartiet på armlängds avstånd och ta udden av högersidans varningar för ”en farlig vänstersväng”. Ebba Busch hoppas å sin sida att hennes kort ska stärkas av att hon är efterfrågad av S.
De som spekulerar om att KD ska ingå i en S-ledd regering glömmer flera saker. Framför allt glömmer de Miljöpartiet
Också för Centerpartiet är det bingo, plötsligt framstår partiets mittenvision som realistisk.
Det är alltså flera partier som vill uppmuntra diskussionen. Siffrorna tyder också på att S kan ro ihop en majoritet med KD, C och MP. De samlar tillsammans 50 procent.
Men de som spekulerar om att KD ska ingå i en S-ledd regering glömmer flera saker. Framför allt glömmer de Miljöpartiet.
”De står så långt ifrån allt vad vi står för” sa MP:s språkrör Daniel Helldén till DN när Magdalena Anderssons öppning kom på tal för någon vecka sedan. ”Också socialdemokratiska väljare står otroligt långt ifrån KD. Att Magdalena Andersson pratar om oss och KD, det får stå för henne”, menade Helldén.
Språkrörets skepsis är begriplig. Miljöpartiet och Kristdemokraterna är varandras motpoler – de står på var sin sida i det politiska kulturkrigets sårigaste frågor.
Den samlade högerns artilleri skulle ta sikte på Ebba Busch och partiet skulle få se sina väljare fly
Om Andersson trycker in MP och KD i samma regering flyttar hon samtidigt in kulturkriget i Rosenbad. En daglig strid om migrationen, integrationen och synen på muslimer. Om jämställdhet, om klimatpolitik, bränslepriser, jakt, djurskydd, samer, kärnkraft, landsbygd, strandskydd, skog, skolvinst, Israel och folkrätt. Det är bara några av de mest laddade frågorna – frågor där också många socialdemokrater står närmare MP än KD.
Det är inte bara partiledningarna som skiljer sig åt, klyftan går på djupet mellan partiernas väljare. S, MP och C:s väljare kan mötas i många frågor men Kristdemokraternas väljarkår står nära Sverigedemokraternas.
Det parti som skulle ha mest att förlora vore förmodligen Kristdemokraterna. Det är inte svårt att föreställa sig den kanonad av anklagelser om förräderi och drängtjänst åt Socialdemokraterna som skulle drabba KD om de anslöt sig till S. Den samlade högerns artilleri skulle ta sikte på Ebba Busch och partiet skulle få se sina väljare fly.
Men också S och MP skulle förlora många väljare. Missnöjet skulle gynna V, SD och M.
Vi kan räkna med att Andersson fortsätter smeka tanken på KD-samarbete medhårs, kanske också efter valet. Men den bör tas med en näve grovt salt.
Läs fler texter av Tomas Ramberg
