I socioekonomiskt utsatta områden har valdeltagandet i de senaste valen legat på 20-30 procentenheter under riksnivån.
I förra valet röstade 55 procent i särskilt utsatta områden jämfört med 84 i hela landet.
Inför detta val märktes en större mobilisering i invandrartäta områden vilket gav effekt redan under förtidsröstningen. 71 procent fler röstade tidigt jämfört med 2022, vilket DN tidigare har rapporterat om.
Enligt preliminära siffror syns nu även en effekt på det totala valdeltagandet i dessa områden. DN har jämfört valdeltagandet i valdistrikt som helt eller delvis överlappar med områden som polisen klassade som utsatta 2022 och 2026. Resultatet visar en ökning från 59 procent till 63 procent.
– Preliminära siffror visar att valdeltagandet i hela landet kommer att vara marginellt lägre i det här valet. Då får man ändå säga att en fyraprocentig ökning i områden med lågt valdeltagande är en ganska stor ökning, säger Karl-Oskar Lindgren, valforskare vid Uppsala universitet.
Det totala valdeltagandet ligger på runt 80 procent – något som förmodligen kommer att ändras när onsdagsrösterna är klara. Enligt Lindgren brukar det i samband med sluträkningen öka med runt tre procentenheter.
– När valdeltagandet går ner eller inte ökar brukar det gå ner ännu mer i de här områdena. I de senaste valen har det minskat. Alltså går utvecklingen i de här områdena mot trenden, säger han.
I 50 av 65 utsatta områden hamnade valdeltagandet på över 60 procent. Vad ökningen beror på är ännu oklart, menar Karl-Oskar Lindgren.
– Det har gjorts en del insatser i dessa områden och det kan många tycka är glädjande om det visar sig ha spelat roll. Det kan också visa sig att de här grupperna har mobiliserats av att vissa frågor där regeringspartierna och oppositionen tycker olika är särskilt viktiga för dem.
Som exempel tar han upp frågor som rör migration, tillfälliga uppehållstillstånd och medborgarskap.
– Det finns så klart även utrikesfödda som tycker olika om de förslagen, men min gissning är att de i genomsnitt är mindre populära bland dem som riskerar att drabbas. Man röstar mer om man uppfattar att mer står på spel.
Ytterligare en förklaring skulle kunna vara att fler av dem som kommit till Sverige under flyktingvågen har röstat.
– Ju längre man bor i ett land desto mer tenderar man att rösta. I valet 2022 var det många som fick rösta för första gången, då de nyligen blivit svenska medborgare. Nu har de hunnit stanna här i ytterligare fyra år, säger Karl-Oskar Lindgren.
I samtliga fyra utsatta områden i stadsdelen Angered har valdeltagandet ökat mellan 6 och 8 procentenheter. Där har bland andra Angereds moské kampanjat för vikten av att rösta genom att uppmuntra till samtal om valet samt anordna en festival med valtema.
Abdullah Almasri, moskéns ordförande och lektor i statistik vid Karlstads universitet, ser uppgången som ett kvitto på att ansträngningarna har lönat sig.
– Som statistiker tycker jag att det är särskilt intressant eftersom valdeltagandet samtidigt ser ut att ha minskat i landet som helhet. De här områdena går alltså i motsatt riktning. Samtidigt vet vi att det tar tid att skapa en kultur där det är självklart att gå och rösta, säger han.
I utsatta och särskilt utsatta områden blev Socialdemokraterna starkast med 41 procent av rösterna följt av Vänsterpartiet med 32 procent, enligt de preliminära resultaten. Tredje största parti blev Sverigedemokraterna med knappt 9 procent av rösterna.
Fakta.Så har statistiken om valdeltagandet tagits fram
Analysen bygger på den preliminära statistiken över valdeltagandet i riksdagsvalet 2026. Vi har tittat på valdistrikt som helt eller delvis överlappar med områden som av polisen klassades som utsatta, särskilt utsatta eller riskområden vid tiden för valet.
Valdistrikt där enbart en liten del ingår i det utsatta området har valts bort.
Läs mer om valet 2026.