Liberalerna har hamnat under fyraprocentspärren i olika opinionsmätningar sedan 2022. Enligt den senaste DN/Ipsos-mätningen skulle de få 2 procent av väljarnas röster.
Bengt Westerberg ledde Liberalerna mellan 1983 och 1995, men lämnade politiken och partiet när de började samarbeta med Sverigedemokraterna. Han är fortsatt kritisk till partiets nuvarande linje, där man samarbetar med SD men inte accepterar SD-ministrar i en regering.
– Jag tycker att det är en konstig linje som partiet har valt, säger han.
Våren 2021 beslutade Liberalerna, under Nyamko Sabunis ledning, att verka för en borgerlig regering – även om det krävde stöd från SD. När Johan Pehrson tog över som partiledare 2022 behöll man samma linje: samarbete, men ingen gemensam regering.
Frågan har sedan dess lett till återkommande slitningar inom partiet.
Medan vissa anser att ett utökat samarbete med SD är den enda vägen framåt, har andra pekat på det beslutet som en orsak till de dalande opinionssiffrorna.
Bengt Westerberg ser fler anledningar till det låga stödet, utöver regeringsfrågan.
– Man driver inte de frågor som liberaler klassiskt har drivit. Man urholkar stödet till folkbildningen, driver ingen progressiv klimatpolitik och vill minska bidragen. Jag känner inte igen partiet längre.
Samtidigt har nuvarande partiledaren Simona Mohamsson lyft skolan som en av Liberalernas viktigaste valfrågor och har kallat partiet för ”Sveriges enda skolparti”.
Westerberg tror att Liberalerna åker ur riksdagen i september och ser inte en väg tillbaka in.
– Man ska inte utesluta någonting, men det skulle i så fall kräva en väldigt tydlig kursomläggning, säger han.
Valet 2022 gick Westerbergs röst i riksdagsvalet till Centerpartiet.
Vet du vad du ska rösta på i år?
– Nej. Som socialliberal känner jag mig vilsen i politiken – och det är nog många som känner som jag.
Maria Leissner ledde Liberalerna mellan 1995 och 1997 och är i dag ledamot i regionfullmäktige för partiet. Enligt henne har det uppstått en ”oerhört skadlig och kraftig polarisering” i världen och Sverige.
– Den liberalism som har präglat Sverige och som har fått oss att bli det som vi i dag är stolta och glada över – vi vill att den ska förstärkas och få ett organisatoriskt stabilt hem, säger hon.
Ett sådant hem hade kunnat vara en partisammanslagning med den breda mitten, utan V och SD, säger Leissner. Hon tror att det också hade välkomnats av väljarna.
Hon vill inte kommentera Liberalernas samarbete med SD.
– Men om man finns kvar som ett parti i riksdagen efter nästa val hoppas jag att man är öppen för en samlingsregering. Jag tror att tiden är mogen för en bred samling där man inte förlitar sig på något ytterlighetsparti.
Liberalernas partiledare Simona Mohamsson har sagt till SVT att de låga opinionssiffrorna delvis beror på att partiet uppfattats som splittrat. Leissner anser dock att partiets ”existentiella problem handlar om något helt annat”. Vad vill hon inte berätta nu.
– Jag går hellre in på det under en eftervalsdebatt. Socialdemokraterna har förr i världen alltid talat om att hålla ihop partiet. Jag tror att det är ett bra mantra för alla partier. Man behöver formulera en politik som alla valarbetare och aktiva känner sig entusiastiska för.
Om det blir en röst på L i riksdagsvalet får Leissner se på valdagen.
Simona Mohamsson säger till DN att det inte är aktuellt att avsluta samarbetet med SD.
– De kan tycka det, men det finns en linje, säger Mohamsson om Westberg och Leissners uttalanden.
– Vi är stolta över att varje dag se till att vi tar Sverige i rätt riktning och det vore farligt med en vänstersväng i höst.
Cecilia Wikström, tidigare riksdagsledamot och EU-parlamentariker, petades från partiet 2019 efter att ha vägrat att avsäga sig sina styrelseposter. Hon har varit ”irriterad länge” över Liberalernas politik och ser samarbetet med SD som huvudorsak till de låga opinionssiffrorna.
– Det är med sorg man kan konstatera att det inte finns ett socialliberalt parti i det här årets valrörelse. Nu måste man vakna och inse att man står mellan en och två procentenheter i förtroende bland det svenska folket, säger hon.
Wikström säger att ett exempel på hur partiet avviker från socialliberalismen är förslaget om att fasa ut aktiebolagen ur skolan.
– Det är svenska bolag som har byggt vår välfärd och det på något sätt vill man kasta en skugga över.
När Simona Mohamsson presenterade förslaget i november sa hon att det handlar om att inte låta ”börsjättarnas intressen gå före elevernas intressen”.
Mohamsson håller inte med Wikström om att Liberalerna inte längre är socialliberala. I stället säger hon att de sätter skolan först, och att det ”inte finns något mer socialliberalt än det”.
– Jag skulle säga att vi är en stor liberal familj. Det finns några som kallar sig socialliberala, andra liberaler, vissa kravliberaler, andra kramliberaler. Jag skulle kalla mig liberal. Vi visar varje dag att den socialliberala ådran lever vidare, säger hon.
Cecilia Wikström hoppas på en framtid för partiet som det, enligt henne, en gång var.
– I stället för att springa ännu mer till höger och släppa alla möjliga bastioner i form av röda linjer borde man titta tillbaka på vad som byggde oss starka. Alltså en sund, socialliberal hållning i förhållande till företagande, bildning och sociala frågor, säger hon.
På frågan om hon vet vad hon ska rösta på i september svarar Wikström:
– Absolut inte. Jag förväntar mig ett omtag och att L kommer fram med förslag och en socialliberal agenda som talar till mig och andra människor i vår tid.
Läs mer: Förtegna liberaler efter partitoppens möte
Liberalerna fortsatt långt under riksdagsspärren
