Arlo Parks trevar genom nattlivet och är trogen melankolin

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

På sitt tredje album, ”Ambiguous desire”, sällar sig Arlo Parks till raden av nutida artister som adopterat four-on-the floor-rytmer och breakbeat – soundet av i dag. Brittiskan, som vanligtvis gör sovrumspop och indiesoul, bor numera i Los Angeles men har inspirerats av New York och stadens hedonistiska queerklubbar.

Arlo Parks var bara 20 år när succédebuten ”Collapsed in sunbeams” kom ut, skivan som föregicks av ep:n ”Super sad generation”. Men att vara en generationsröst är tungt; ansvaret att personligen svara alla fans som mådde dåligt tärde på henne, har hon berättat i intervjuer. Under en välbehövd paus från musiken för två år sedan började singersongwritern gå ut och klubba – något hon aldrig tidigare haft tid för.

På pappret hade det här kunnat bli 25-åringens fria ”jag vill bara ha kul”-skiva, men Arlo Parks, är trogen sin melankoli i låtskrivandet vilket gör resultatet dansant och lojt på samma gång. ”I’ve been thinking ’bout the way / I try the night on”, sjunger hon på ”Jetta”, som att hon går trevande genom nattlivet.

Klubbsoundet är inte heller lika prominent som presstexten vill få det till. Merparten av låtarna lutar åt poppig triphop i midtempolunk, som känns igen från debuten. Här har dock liveinstrumenten bytts ut mot en övervägande elektronisk ljudbild.

Som alltid är Arlo Parks röst ljuvligt fjäderlätt, och de tolv spåren är genomgående behagliga men gör inte alltid så mycket väsen av sig. Den enda gästartisten, Sampha, slarvas bort i ett samarbete som passerar obemärkt förbi.

En handfull låtar, inklusive de tre singlarna, är desto mer helgjutna. ”2sided” beskriver den olidliga spänningen i att inte veta om förälskelsekänslorna är ensidiga eller tvåsidiga, och kan rentav vara en av årets bästa låtar. Här, med producenten Bairds trummaskindrivna beat, och med lyrik om queera begär på klubben träffar Arlo Parks mitt i prick.

Bästa spår: ”2sided”, ”Heaven”

Läs fler skivrecensioner och andra texter av Frida Söderqvist.