I rapporten ”European State of the Climate”, som EU:s jordobservationsprogram Copernicus och FN:s väderorgan WMO ligger bakom, tas tempen på Europas klimat.
Som väntat har kontinenten – som värms upp snabbast i världen – feber, och flera rekord slogs förra året:
● I Sverige, Finland och Norge norr om 60:e breddgraden (ungefär norr om Uppsala) var det exceptionellt varmt under helåret. Sommarens värmebölja var den mest omfattande hittills, med temperaturer på över 30 grader norr om polcirkeln på sina håll.
– Värmeböljan i juli pågick i 21 dagar, vilket är rekord, säger Samantha Burgess vid Copernicus klimatförändringstjänst (C3S) vid en pressträff.
● I turkiska Silopi uppmättes 50,5 grader, vilket är första gången som Turkiet haft en temperatur som passerat över 50. Rent geografiskt ligger staden i Asien.
● För första gången eldhärjades mer än en miljon hektar mark, framför allt i Portugal och Spanien. Utsläppen från bränderna var rekordhöga.
● Glaciärer smälte i hela området. Grönland tappade 139 miljarder ton is.
– Det motsvarar 100 bassänger i OS-storlek varje timme och 2025 var det 29:e året i rad som det grönländska istäcket minskade, säger Burgess.
● Fuktigheten i jorden var en av de tre lägsta sedan 1992 och 70 procent av Europas floder hade lägre flöden än normalt. Det var betydligt färre floder som översvämmades än föregående två år, och den näst lägsta siffran sedan 1992.
● Yttemperaturerna i havet var de högsta uppmätta för fjärde året i rad. 86 procent av ytan drabbades av en marin värmebölja som klassas som stark.
Andelen förnybar elektricitet nådde samtidigt rekordnivåer. Sol och vind stod tillsammans för 30,5 procent, vilket var mer än det fossila. Solkraftens andel steg från 10,3 till 12,5 procent.
– Solkraften hade ett särskilt anmärkningsvärt år, säger Burgess.
Det beror dels på att solkraften byggs ut, dels på att vädret var soligt. Det sistnämnda påverkas också av att luften blivit renare.
– När vi får renare luft så får vi färre aerosoler som bildar låga moln. Det betyder att mer solstrålning träffar ytan, säger Burgess.
Samtidigt finns risken att torra förhållanden slår mot vattenkraften.
– När vi bygger in motståndskraft i vår framtida energimix måste vi ta hänsyn till klimatförhållandena, säger Burgess.
















