Naturskyddsföreningen genomförde 2022 en enkät där riksdagspartierna fick tala om hur de ställde sig till 22 olika politiska förslag. Det handlade om allt från ett förbud mot fossila bränslen till en ny skatt på bekämpningsmedel – sådant som enligt Naturskyddsföreningen vore positivt för klimatet och miljön.
Nu har föreningen granskat i vilken mån man har agerat för att förverkliga de förslag som man sade ja till för fyra år sedan. Slutsatsen är bister för framför allt ett parti.
– De som sticker ut är Liberalerna. När vi tittar på vad de sade att de ville göra och vad som blivit fallet så är det väldigt tydligt att de har sänkt sina ambitioner väldigt mycket inom Tidösamarbetet, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare.
På 14 av 22 områden har Liberalerna inte levt upp till sina utfästelser från 2022, enligt utvärderingen. Två exempel är att man enligt Naturskyddsföreningen varken har agerat för en ny hållbar skogspolitik eller en ny havsmiljölag.
Som regeringspartier har Moderaterna och Kristdemokraterna fört samma politik som Liberalerna. Skillnaden är att M och KD inte gjorde lika ambitiösa utfästelser som L 2022, och de har därför inte heller svikit löften i samma grad.
Naturskyddsföreningen har även granskat hur partierna har agerat i 45 olika frågor som varit aktuella under mandatperioden. Det blir överlag låga betyg för Tidöregeringen. På 28 punkter har den agerat i helt fel riktning, enligt utvärderingen.
– Vi tycker att det är allvarligt både på klimatområdet och när det gäller biologisk mångfald i skog och mark, säger Karin Lexén.
Hon pekar på att utsläppen från transporter ökade 2024 men också på det hon kallar en ensidig energipolitik med fokus på kärnkraft.
– Osäkerheten kring vindkraftens förutsättningar, som för sent stöd till landbaserad vindkraft och att det inte blev något stöd för kablar till havsvindkraft, det har kastat grus i omställningens maskineri, säger Karin Lexén som även efterlyser större satsningar på energieffektiviseringar.
Karin Lexén delar också ut beröm till regeringen på några punkter. Elbilspremien riktad till hushåll med lägre inkomster på landsbygden hör dit.
– Vi tycker att satsningen på våtmarker är bra, och på havsområdet ser vi en bred konsensus om fiskekvoter och förbud mot bottentrålning.
Även oppositionspartiernas agerande i riksdagen ingår i Naturskyddsföreningens granskning. Miljöpartiet och Vänsterpartiet kommer bäst ut av alla, med i princip full pott. Men det blir också uppenbart att det finns betydande motsättningar i det som skulle kunna bli ett regeringsunderlag för S-ledaren Magdalena Andersson.
En tydlig klyfta går mellan å ena sidan MP och V, å andra sidan S och C. Skogspolitiken är en av de särskiljande frågorna, där C och S ligger närmare Tidöpartierna. Samma sak gäller synen på hur stor vargstam Sverige ska ha.
Regeringen måste väga av svåra målkonflikter när den beslutar om klimat- och miljöpolitiken. Ett tydligt exempel var när drivmedelspriserna sköt i höjden efter Ukrainakrigets utbrott och många svenskar fick svårt att få ekonomin att gå ihop.
De här avvägningarna kommer inte med i er granskning, hur rättvis blir bedömningen då?
– Vår roll är att titta på de frågor som våra medlemmar tycker är viktiga. Det betyder inte att vi inte förstår att det finns andra hänsyn att ta, exempelvis inom transporter och energi, säger Karin Lexén.
Läs mer:
Djup klyfta i oppositionen om klimatpolitiken
Peter Alestig: Ja – vissa klimatlarm var överdrivna
Så gjordes granskningen
● Naturskyddsföreningen lät partierna ta ställning till 22 förslag inom klimat och miljö inför förra valet. Nu har föreningen bedömt i vilken mån de har agerat som de sade genom att gå igenom propositioner, motioner och andra relevanta dokument. Metoden har använts sedan valet 1988.
● Naturskyddsföreningen har också granskat hur regeringen och oppositionen har agerat i 45 politiska processer som varit aktuella under mandatperioden.
