Artikeln i korthet
• Regeringen delar ut miljardstöd med hänvisning till krisen i Mellanöstern.
• Ekonomer kritiserar stödpaketet för att slå för brett istället för att riktas mot svaga hushåll.
• Trots energikrisen spås svensk ekonomi växa mer än det historiska snittet i år.
I och med den aviserade halveringen av kostnaden för månadskort i kollektivtrafiken har nästan samtliga av de 17,5 miljarder kronor som finansminister Elisabeth Svantesson utlovade i ett särskilt krispaket i mitten maj pytsats ut.
Men behovet – och effekten – av krisåtgärderna ifrågasätts.
– Jag kan inte påminna mig om att vi har haft så mycket tillfälliga åtgärder runt ett val som vi har nu. Det är svårt att dra någon annan slutsats än att det här är väldigt mycket valpolitik, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.
Regeringens egna prognoser, som uppdaterades i början av maj, indikerar att tillväxten väntas landa på 2,3 procent i år. Det är resultatet av flera nedskrivningar under våren, men att bnp stiger med över 2 procent betyder ändå att tillväxten ligger över det historiska snittet enligt Annika Winsth.
– De använder ganska starka ord, men prognosen innehåller inte någon större påverkan och tittar man på hushållen har de ju kommit tillbaka, säger hon.
De senaste stimulansåtgärderna följer bland annat tidigare elstöd och drivmedelsskattesänkningar från vårbudgeten, och skattesänkningar som halveringen av momsen på livsmedel som klubbades redan förra året.
Rent valfläsk är det kanske inte fråga om enligt Swedbanks prognoschef Andreas Wallström. Han påpekar att ett tjugotal europeiska länder sänkt skatten på drivmedel, trots att rekommendationer från bland annat Internationella energirådet i stället lagt vikten vid åtgärder som kan minska energikonsumtionen.
– Sedan pandemin har det blivit en politisk ovana att kompensera hushåll för allehanda kriser. I den här krisen tycker jag att det är en tydlig överkompensation i Sverige. Man skulle kunna tro att det handlar om att vi står inför ett val i höst. Men Sverige är inte ensamt om detta, utan det är väldigt många andra länder som inte står inför val som har gjort det här.
Däremot är han mer positiv till det senaste förslaget om en tillfällig halvering av månadskostnaderna för kollektivtrafik, eftersom det skulle kunna leda till minskad energikonsumtion om fler svenskar väljer att åka kollektivt istället för att ta bilen.
Men överlag delar han bilden av att de svenska hushållen inte behöver breda stöd. Både Andreas Wallström och Annika Winsth jämför med det betydligt svagare läget för ett drygt år sedan, då Trumpadministrationens tullar ställde till kaos i världsekonomin.
– Man kan ställa sig frågan om hushållen över huvud taget behöver stöd i den här situationen. Faktum är att hushållen aldrig har varit rikare än de är i dag. Det är inte bara att plånböckerna är välfyllda, utan att deras köpkraft är högre än någonsin, säger Andreas Wallström.
En mer riktad åtgärd skulle kunna vara en höjning av bostadsbidraget, som framför allt går till hushåll med mycket låga inkomster.
– Då når man till exempel fattigpensionärer. Där har vi ett väldigt bra system, säger Annika Winsth.
Hur stor effekt den expansiva finanspolitiken faktiskt får på Sveriges ekonomi återstår att se. En osäkerhetsfaktor är inflationen, som än så länge landat överraskande lågt i Sverige till skillnad från i omvärlden.
Färska siffror från SCB visade på tisdagen att producentpriserna steg med 4,7 procent i april jämfört med samma period 2025. Historiskt brukar producentpriserna stiga innan konsumentpriserna följer efter, men det återstår fortfarande att se om höjda energikostnader kommer att lämpas över på de svenska hushållen i form av inflation.
– Man har en övertro till politikens förmåga att styra konjunkturen på kort sikt. Men med det sagt – om något kommer det här göra att inflationen blir ännu lägre i Sverige och att hushållens köpkraft blir ännu starkare än vad den annars hade varit, säger Andreas Wallström.
Fakta.Krispaketet
Flygbranschen
Får 520 miljoner kronor, bland annat i tillskott för säkerhetskontroller och ökad beredskap för att införa temporär allmän trafikplikt på vikitga inrikes flyglinjer.
Energipriserna
7,7 miljarder går till en utökning av skattesänkningen på bensin och diesel, som gäller fram till den sista november. Ytterligare 1 miljard går till ett utökat elstöd som gäller för hushållens elkonsumtion i januari och februari.
Kollektivtrafiken
6,5 miljarder kronor går till att halvera kostnaderna för månads- och periodkort i kollektivtrafiken från och med 1 juli fram till årsskiftet.
Lantbruket
Drygt 1,66 miljarder till stöd riktat mot växtodlingen. Ytterligare 29 miljoner i stöd till yrkesfisket och vattenbruket.
Läs mer:
Branschen tagen på sängen av förslaget om prissänkning
Så tycker stadsborna om halverat pris på kollektivtrafik
Statsvetare: ”Grönt valfläsk från Tidö min första tanke”
