Sedan den 1 juni gäller ett lönekrav på 90 procent av medianlönen för arbetstillstånd i Sverige, vilket motsvarar 34 470 kronor i månaden. Undantag gäller för 27 yrkeskategorier, där regeringen menar att det råder kompetensbrist. Där är lönekravet i stället 75 procent av medianlönen, alltså 28 725 kronor i månaden.
Det höjda lönekravet motiverades med att fler som redan bor i Sverige skulle få incitament att ta de lediga jobben, att det skulle bli svårare att missbruka systemet och att svensk konkurrenskraft skulle skyddas.
Centerpartiet menar att de höga kraven kan komma att drabba landet, men framför allt Stockholmsregionen, hårt genom förlorade skatteintäkter.
De utgår bland annat från Svenskt Näringslivs uppskattning om att arbetskraftsinvandringen tillförde 52 miljarder kronor till svensk BNP och 17 miljarder kronor i skatteintäkter under 2023. Hälften av arbetstillstånden beviljades i Stockholmsregionen, enligt IAU.
Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson Martin Ådahl säger att regeringens syfte inte kan ha varit att minska missbruket – då hade de i stället krävt löner enligt kollektivavtal, säger han. Han menar också att det råder kompetensbrist i fler yrken än de 27 som omfattas av undantaget.
– Företagen har inte möjlighet att betala alla så mycket, även om de fyller en nisch. En sushirestaurang har till exempel inte råd att betala alla kockar 34 470 kronor i månaden, som det blir när lönegolvet senare kommer att höjas ytterligare. Att betala 28 000 till 30 000 kronor som är kollektivavtalad lön för en kock går verkligen inte att kalla för någon form av exploatering.
Centerpartiet kräver nu att staten kompenserar kommunen för de skatteintäkter som kan gå förlorade när arbetare tvingas lämna kommunen.
– Staten kan inte påföra kommunerna uppgifter utan att skicka med pengar. Därför borde finansieringsprincipen gälla här, säger Jonas Naddebo, gruppledare för Centerpartiet i Stockholms stad.
Enligt regeringen kommer den kompetensförsörjning som berörs av kraven i de flesta fall att kunna tillgodoses genom arbetskraft i Sverige. Migrationsminister Johan Forssell (M) säger att det är självklart att de jobb som berörs i Stockholm skulle kunna tas av de 133 000 personer som redan är arbetslösa i länet.
Centerpartiet ser inte samma självklarhet:
– Tidöpartierna har plötsligt börjat låta som man gör långt ut på vänstersidan. Det vill säga att det finns ett begränsat antal jobb och vi ska fördela dem mellan olika personer. Om principen hade varit så hade vi inte haft hundratusen fler arbetslösa i Sverige och många fler långtidsarbetslösa i Stockholm. Tvärtom är det den som redan jobbar och betalar skatt som skapar möjligheter också för andra, säger Martin Ådahl.
C i Stockholm föreslår också att staden ska hjälpa dem som berörs av lönekraven att få ett extrajobb inom stadens verksamheter, eller i samarbete med privata bolag.
– Det handlar om att skanna hela Stockholms stad och se om det finns tjänster som vi kan erbjuda. Det är så klart inte optimalt att en person ska jobba mer än hundra procent, men om det står emot att behöva bli utvisad så tycker vi att det är superviktigt att erbjuda, säger Naddebo.
Partiet vill också inrätta ”återinvandringscenter” för personer som fått utvisningsbeslut, med stöd i form av juridisk rådgivning eller hjälp till arbete eller utbildning
Johan Forssell (M) vill inte spekulera i de ekonomiska konsekvenserna av de höjda lönekraven, men säger att de tvärtom kan stärka tillväxten, innovation och konkurrenskraft.
– Regeringen har lagt om arbetskraftsinvandringen till att fokusera på talangattraktion och högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Detta är en grupp som ofta är mycket specialiserad och där löneläget är högt, vilket i sin tur kan öka för nya investeringar och mer innovation i Sverige, säger han.
På frågan om effekterna kan bli större i Stockholms län, där nära hälften av arbetstillstånden beviljades 2020, säger Forssell att de flesta ansökningarna där gäller löner över kravet.
– Vi talar om utländska experter och talanger som bidrar till Sverige, men framför allt till Stockholm som en världsledande hubb för innovation och entreprenörskap, säger Forssell.
Han avfärdar också idén om att staten ska kompensera kommuner och regioner.
– Det som C föreslår blir snabbt orimligt och omöjligt att reglera på detaljnivå. Om en region driver en politik med högre skatter men sämre välfärd, som vi har sett i Stockholm den här mandatperioden, så påverkar det naturligtvis också talangattraktionen. Ska Stockholm då få lägre statsbidrag?, säger Johan Forssell.