Norska NRK gör sig av med 400 anställda och brittiska BBC varnar för att uppemot 2 000 tjänster kan försvinna när de ska spara 6 miljarder kronor.
De är bara de senaste att ansluta sig till ledet.
Danska DR gjorde sig av med 400 tjänster 2018. Finska Yle genomför ett omfattande sparpaket, där 300 tjänster redan försvunnit. För Litauiska LRT väntar nedskärningar och Bosnien och Herzegovinas radiokanal BHRT håller på att kollapsa.
SVT ska spara 355 miljoner kronor, och ett hundratal personer har redan lämnat. SR genomförde ett sparpaket 2024 då 180 tjänster försvann och ännu fler kan vara att vänta.
Cilla Benkö är vd för SR – och vice ordförande i samlingsorganet för europeisk public service, EBU. Hon är tydlig mer hur de ser på läget för public service:
– Vi kan samlat konstatera att det har nog aldrig varit så utbrett problematiskt som det är nu, säger hon.
Hon får medhåll av Anne Kaun, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola och styrelseledamot för K-pub, ett nystartat nätverk för europeisk public service-forskning.
Känslan är att det sker en ständig nedmontering av public service, i hela Europa. Stämmer det?
– Jag har inte gjort en systematisk översikt. Men inom vårt nätverk, som är ganska representativt, är det samma sak överallt. Man investerar inte mer. Ibland argumenterar man för att det inte är nedskärningar. Men kostnader ökar utan att täckas upp, så de facto är det nedskärningar.
Kostnadsökningar handlar om både tekniska investeringar, inflation och ökade krav på beredskap.
Ett land som hittills har haft en annan utveckling än resten av Europa är Spanien, med public service-bolaget RTVE som har fått ökade statliga anslag sedan 2020 – och förra året gick med överskott.
Marta Rodríguez Castro är docent och forskar om europeisk public service vid universitet Santiago de Compostela i Spanien.
– Det är en situation med många nyanser. Ja, trenden är att de statliga anslagen från skatter ökar.
RTVE har däremot jagats av uppemot 940 miljoner euro i skatteskulder, som de samlat på sig sedan 2015. Som jämförelse var de statliga anslagen till bolaget förra året 550 miljoner euro.
Efter mycket om och men verkar det nu som att Pedro Sánchez socialistiska minoritetsregering, innan nyvalet, får igenom en förändring där skatterna kan kompenseras genom de statliga anslagen.
– Jag tror att det finns ett intresse för att ge tillräcklig finansiering till RTVE, men att det är ett väldigt polariserande ämne, säger Marta Rodríguez Castro.
Utmaningarna för public service framtid handlar inte bara om pengar. I majoriteten av EU-länderna upplever journalister att public service utsätts för politiska påtryckningar, enligt en rapport från Reportrar utan gränser.
Marta Rodríguez Castro beskriver en situation som kan vara främmande för ett land som Sverige, och poängterar att RTVE startade som ett propagandaorgan för diktatorn Francisco Franco.
– De är inte helt oberoende från regeringen. Varje gång det blir regeringsskifte, blir det förändringar inom RTVE. Regeringen försvarar alltid RTVE när de är regering, och när de sitter i opposition börjar de kalla RTVE för ett propagandaorgan, säger hon.
Anne Kaun beskriver att det generellt i hela Europa finns en starkare kritik mot public service i dag, som växt fram under 2010-talet, samtidigt som medielandskapet förändrats med sociala mediers intåg.
– Det som kallats antimediepopulism, som riktas mot redaktionella medier, särskilt public service. En idé om att det skulle finnas en politisk bias där, säger Anne Kaun.
Den kritiken är dock inte så utbredd i Sverige som man kan få uppfattningen av. Tvärtom, menar Anne Kaun, som förklarar att förtroendet för medierna i stort sett är konstant. I kris vänder sig svenskar till SVT och SR.
– Det är en mindre grupp som är mer kritisk och tappar förtroende. Det är de som röstar på högerpopulistiska partier som har tappat förtroendet mest, säger Anne Kaun.
Som skräckexempel för framtiden lyfter man ofta att unga inte tar del av public service. Men även där finns ett högt förtroende.
– Det finns en förväntan att public service ska finnas, som värde är det jättestarkt även bland de unga. De beskriver public service som att det har ett icke-kommersiellt värde som de verkligen uppskattar, fast de inte alltid använder det, säger Anne Kaun.
För de svenska public service-bolagen handlar den ekonomiska framtiden om flera saker: marknätet, ett utvidgat beredskapsuppdrag, kostnadsökningar – och såklart hur framtida regeringar gör med sändningstillståndet.
Cilla Benkö menar att anslagens minskningar i slutet av det nya sändningstillståndet kommer att påverka dem.
– Antingen måste vi göra ett nytt stort sparpaket, eller fortsätta att plocka bort kostnader fram till 2031 och göra tuffa prioriteringar som både kommer gå ut över innehåll och tekniska investeringar, för att balansera upp den sluttande finansieringsmodellen.
Anne Lagercrantz, vd för SVT, är mer hoppfull inför framtiden och trycker på att förtroendet är fortsatt högt.
– Vi har ju strukturella utmaningar att förhålla oss till, men jag är övertygad om att public service är och kommer vara väldigt viktigt. Men det kräver också att vi fortsatt jobbar stenhårt för att vara relevanta.
Läs mer:
Litauiskt missnöje med nedskärningar i public service
SVT och SR kräver besked om marknätet