Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.
Visrock
Carl-Johan Vallgren
”Kaddish”
(Headstomp)
Hur manlig sorg materialiserar sig musikaliskt vore nästan värt en avhandling i sig. Förlusten av en tonårig son blev en konstnärligt förlösande faktor för Nick Cave även om han redan rörde sig i dylika dystra tassemarker. Med albumet ”Kaddish” gör Carl-Johan Vallgren i sin tur vad Lars Bygdén gjorde på ”Dark companion”: bearbetar förlusten av sin fru som för tre år sedan gick bort i cancer.
Parallellt med skivan släpps den självbiografiska romanen ”Kärleken” som mer ingående berättar om både blixtförälskelsen och hustruns hjärntumör. De nio spåren är samtidigt mer än ett slags soundtrack. Vallgren vore kanske inte Vallgren utan någon enstaka genant formulering som ”min synderska och ängel”. Men med titeln ”Kaddish” – efter den judiska bönen för de döda och sörjande – skriver han in sig i en större tradition av litterärt sorgarbete och kommer ut som lite av en svensk Leonard Cohen.
Kusligt nog var Vallgren egentligen på väg hit redan på förra skivan ”Nattbok” för sexton år sedan utan att riktigt landa. Annars har det ofta varit svårt att betrakta författaren som riktigt seriös i rollen som sångare. Inte för att han har saknat något viktigt att säga, utan för att han ofta svingat sig fram mellan olika genrer och ett manierat uttryck som mest matchat färgglada kostymer med breda slag.
Den vemodigt vackra och nedtonade visrocken här är någonting annat, varsamt inspelad tillsammans med Johan Lindström som bistår med smakfulla körarrangemang och komp på alltifrån keyboard till mandolin. I låtarna finns inte längre några konstlade kulisser, bara en oförtäckt uppriktighet som förbannar situationen och vårdar minnet av den saknade. Starkt och sakligt med ett stilla stuffande sväng i ”Vem ska trösta barnen” eller med en vädjan om mer tid i den Bad Seeds-kluckande bönen ”Ett andetag till”.
Bästa spår: ”Vem ska trösta barnen”
Läs mer:
Carl-Johan Vallgren: ”Skrivandet var min räddning när hon var så himla, himla sjuk”
Carl-Johan Vallgren jagar spöken från det förflutna i stark deckare