Handlederna viks kraftigt när de två poliserna kopplar sina grepp – och den unge mannen tvingas ner på knä. Några sekunder senare är kampen över när han ligger på mattan. Med ett stön kommer erkännandet:
– Jag ger upp.
Polisutbildningen är i full gång på Södertörns högskola i Huddinge. Ett 20-tal studenter är på plats i en gymnastiksal för utbildning i greppteknik. Den unge mannen som har fått agera figurant i övningen får ställa sig upp igen när hela gruppen ska få träna på vad som nyss har demonstrerats.
– Ni måste vara försiktiga med varandras handleder. Det är lätt att skadas, säger instruktören.
Vid sidan av mattan står Mehdi Ghazinour. Han är sedan 2024 Sveriges första professor i polisvetenskap och ansvarar för utvecklingen av polisutbildningen på skolan. Nu tittar han uppmärksamt på hur de framtida poliserna drillas i att ta fysisk kontroll över en person.
– Sverige har en jäkligt bra polisutbildning. Men den är kort. På bara två år ska man lära sig allt innan man skickas ut i arbete, säger han.
Våldsvågen som svepte in hösten 2022 har lett till stora rubriker. Antalet skjutningar och sprängningar saknade motstycke i svensk historia. Sedan dess har lagar och straff blivit hårdare.
Samtidigt har nya krav ställts på polisen, vilket har lett till att fler grovt kriminella ställts inför rätta. Redan i början av 2024 hade uppklarningsprocenten för prioriterade grova brott gått upp från runt 15 till över 70 procent. DN har tidigare rapporterat om hur Dalennätverket under flera år var drivande i narkotikahandel och grovt våld – men nu har försvagats kraftigt till följd av rättsväsendets framgångsrika arbete.
Den organiserade brottsligheten har samtidigt utvecklats. Åklagarnas och polisernas framgångar har tvingat de kriminella nätverken att hitta nya metoder för att tjäna pengar.
– Det är precis som ett virus som muterar. Gängens tillvägagångssätt ändrar karaktär, säger Mehdi Ghazinour.
Enligt honom har nätverken under de senaste åren utvecklats till en ny intelligent form. I stället för geografiskt baserade gäng som strider om narkotikamarknaden med grovt våld har brottsligheten blivit digital, internationell och komplex.
– Det är en stor förändring som sker. Man får ställa sig frågan: Hur kommer det sig att de har tillgång till den senaste kunskapen?
Brottslighet rör sig redan i dag över landsgränser, enligt Mehdi Ghazinour. Han bedömer också att gränserna mellan politik och kriminella nätverk kan komma att suddas ut – en aspekt som också kan ge svaret på varför den organiserade brottsligheten blir allt intelligentare.
Uppgifterna om hur Iran samarbetar med det kriminella nätverket Foxtrot illustrerar just denna utveckling.
– Bakom Foxtrot-ledaren Rawa Majid står en stat som ger support. Det finns numera stora strukturer som skyddar de här nätverken, säger Mehdi Ghazinour.
Förutom Iran lyfter han Ryssland som också agerar inom en sfär där de otydliga gränserna kring politik och organiserad brottslighet används för att uppnå önskade syften.
Ny statistik ger en indikation av den nya brottslighetens omfattning. Den traditionella bilden är att kriminella nätverk finansieras genom narkotikahandel. Enligt rapporten Svarta siffror som presenterades tidigare i år omfattar denna handel runt 10 miljarder kronor årligen.
Den totala kriminella ekonomin uppskattas i samma rapport till över 350 miljarder kronor årligen. Den största delen handlar om systematiskt utnyttjande av välfärdssystem och organiserade egendomsbrott – men också cyberbrott med 6,5 miljarder kronor.
Rikspolischefen Petra Lundh beskrev i januari den kriminella ekonomin som ”systematiskt integrerad i den legala ekonomin”. Resultatet kan bli korruption som sprider sig med infiltration av exempelvis myndigheter.
– Den nya brottsligheten är 150 gånger farligare än den traditionella. Det blir svåråtkomligt och kräver gigantiska resurser. Har Polismyndigheten kompetens nog för att ta sig an den här nya brottsligheten? Den osynliga brottsligheten är en helt annan sak än våldsvågen, säger Mehdi Ghazinour.
På Södertörns högskola startar under vårterminen 2027 en A-kurs i polisvetenskap och den har redan blivit en succé med över 1 800 sökande. Det är första gången det relativt nya ämnet har en introduktionskurs som gör det möjligt för vem som helst att studera ämnet – tidigare krävdes en genomgången polisutbildning för att kunna hoppa på ämnets fortsättningskurser.
Mehdi Ghazinour menar att en ökad akademisering av polisyrket är en nödvändighet för att kunna tackla morgondagens problem kopplad till avancerad organiserad brottslighet. Ett nödvändigt steg, enligt honom, är att utöka polisutbildningen med ett år och utöka den teoretiska kunskapen hos studenterna.
– Framtidens poliser kommer att konfrontera komplexa problemlösningar och två års utbildning räcker inte för det, säger han.
Läs mer: Gängtopparna har gripits – Dalen har blivit tryggare.