Det hade varit politisk debatt mellan en republikansk kongressledamot och hans utmanare i mellanårsvalet, en demokrat, strax utanför Washington. När publiken gått hem samlades en skara journalister runt republikanen Andy Harris för några frågor.
Då hettade det till. När Cat Murphy, en 22-årig journaliststudent hade ställt sin fråga krävde politikern plötsligt att hon skulle stänga av inspelningen. Cat Murphy sade att hon hade rätt att vara där – detta var ett politiskt möte på allmän plats. Då höjde han rösten, uppmanade henne att lämna platsen och hotade med åtal.
Dagen därpå möter DN Cat Murphy på nyhetsbyrån Capital News Service. Byrån drivs av University of Maryland och som bemannas av studenter, under ledning av sina lärare. Redaktionen ligger på Capitol Hill, granne med kongressen och Högsta domstolen.
– Det var en obehaglig situation, men jag tog inte påhoppet personligt och jag kommer att fortsätta att bevaka honom, säger Cat Murphy.
Christi Parsons, som undervisar i journalistik vid Phillip Merrill College of Journalism vid University of Maryland, kallar incidenten en akutsituation.
– Vi har nu hamnat på en ny nivå.
Christi Parsons har en lång karriär som politisk reporter. Hon bevakade Barack Obama från hans tid som okänd senator till dess att han lämnade Vita huset, och hon har tillbringat oräkneliga timmar med USA:s högsta politiker.
– Men jag har aldrig varit med om att en erfaren, senior kongressledamot har uppträtt hotfullt och kastat ut en journalist, till råga på allt en ung student.
Det kan ses som ett tecken på att retoriken mot medierna har spritt sig från högsta politiska nivå. Men händelsen väcker reaktioner och intervjuförfrågningarna väller in. Några timmar senare berättar studenten Cat Murphy i CNN om vad som hände.
Den hotfulla attityden mot journalister – i ord, men också med beslag, stämningar och hot om rättsliga åtgärder – har fått amerikanska journalistutbildningar att förstärka momenten om säkerhet, såväl fysisk säkerhet, som hur man skyddar sitt material och sina källor.
I New York påminner juristen Jameel Jaffer, chef på Knight first amendment institute vid Columbia law school, om att många presidenter har attackerat yttrandefriheten.
– Bush gjorde det, Obama gjorde det. Det är varken nytt eller oväntat: spänningen mellan statens intressen och yttrandefriheten är inbyggd i systemet. Men det finns gränser, ingen president i modern tid har varit lika fientlig mot pressfriheten som Trump.
Den förändring som troligen blir mer varaktig är Trumps nomineringar till Högsta domstolen, dit domare väljs på livstid. Medan lägre instanser också på senare år oftast har dömt till journalisters fördel, har Högsta domstolen gjort sig känd för att premiera den ekonomiska friheten och jämställa exempelvis kampanjfinansiering med yttrandefrihet.
Politiseringen av en rad myndigheter har eskalerat under Trump, och kan också få långvarig inverkan, när tv-bolag har lärt sig att deras sändningstillstånd kan dras in om de inte är följsamma.
På tv-kanalen CBS, som köptes upp av Skydance, byttes den redaktionella ledningen ut av den nya, Trumpvänliga ägaren. En rad journalister har sedan dess lämnat kanalen. En av dem är John Dickerson, som fram till förra hösten var nyhetsankare för CBS Evening news.
– Att Trump har börjat använda fler verktyg för att komma åt medierna, som tv-licenserna, har en avskräckande effekt även på nyhetsarbetet, i synnerhet när många medier har det ekonomiskt kärvt.
John Dickerson har sorg i rösten. Han skriver numera bland annat i The Atlantic och på Substack, men säger att det är svårt att nå ut.
– Kampen om läsarens uppmärksamhet är bedövande, många gör hellre annat. Men jag tycker att det är en medborgerlig plikt att följa nyheterna.
Men Marc Lotter, programledare på kabelkanalen Newsmax som politiskt står Trumpadministrationen nära, anser att mängden alternativ är bra.
– Det fanns länge en klar slagsida vänsterut. Nu är publiken inte längre beroende av de etablerade medierna. Det är positivt, folk kan välja själva, säger han.
Marc Lotter började som lokalreporter i Indiana, och arbetade för tidningar och public service. Han rekryterades som kommunikatör av det republikanska partiet, och arbetade för Mike Pence när denne värvades av Trump som vicepresidentkandidat 2016. Lotter blev så småningom ansvarig för Trumps presidentvalskampanj 2020. Efter valförlusten återvände han till mediebranschen, nu i en kanal med tydlig högerprofil.
– Jag är öppen med min bakgrund och var jag står. Och glöm inte att ”neutrala” medier är något relativt nytt i USA, tidningar har historiskt ofta haft en politisk agenda.
Men även på Newsmax, menar han, kan man vara kritisk till Trump.
– ”Fake news” är inte ett begrepp jag själv skulle använda, och vi har fått en stämningskultur som påverkar även mitt arbete. Tidigare dubbelkollade jag en uppgift för att jag ville vara korrekt, nu gör jag det för att jag kan riskera att bli stämd.
Kanske har vinden vänt. Trumps låga förtroendesiffror är en signal om att en majoritet amerikaner inte gillar vad de ser. Det kan bana väg för en mindre hätsk attityd mot pressen. Samtidigt finns en medvetenhet om att en ny administration, oavsett partifärg, kan frestas att behålla vissa restriktioner. Pressfrihetsorganisationer vill därför se lagstiftning som stärker källskyddet och utvidgar journalisters rätt till information.
Det splittrade medielandskapet kommer däremot att bestå, och bland unga journalister finns en tydlig och växande grupp som betraktar sig som aktivister, mer än än opartiska reportrar. Men vill man driva en agenda kanske man ska ägna sig åt politisk kommunikation, snarare än journalistik, anser journalistläraren Christi Parsons.
– Man kan förstås arbeta för någon av de vinklade publikationerna, men jag brukar ge mina studenter rådet att börja sin karriär som vanliga reportrar, inte opinionsbildare.
Studenten Cat Murphy vill att folk på båda sidor ska tro på vad hon rapporterar.
– Men i det klimat som råder nu finns lägen där det inte finns någon ”rättvis balans”. Man kan behöva slå tillbaka hårdare, och stå upp för det som är sant.
Hon riktar en pik till äldre generationers kolleger.
– För mig är det uppenbart att mycket av journalistik som den gjordes förr inte längre fungerar. Man måste tänka nytt och tänka om. Nya format, nya plattformar, möta publiken där den befinner sig. Det är inte som förr.
Fakta.Förtroende för medier i USA
Endast en tredjedel av vuxna amerikaner tror att press, radio och tv försöker rapporter sanningsenligt och fullständigt, enligt Gallup.
Bland republikanska väljare är förtroendet ännu lägre, 22 procent.
Siffrorna markerar dock en märkbar ökning i jämförelse med förra året, då 28 procent av vuxna amerikaner, och 8 procent av de konservativa, hade förtroende för medierna.
Det är första gången förtroendet ökar på 15 år.
Gallup har mätt medieförtroende sedan 1972. Toppen nåddes 1976, då 72 procent uttryckte förtroende för medierna.
Läs mer:
Så har medieklimatet förändrats under Trumpadministrationen
Lokaltidningen vill förändra världen i ett splittrat medieklimat