Aldrig tidigare har så mycket pengar satsats i ett amerikanskt val som i mellanårsvalet. Slutnotan väntas landa på närmare 120 miljarder kronor, enligt organisationen Open secrets, som kartlägger kampanjfinansiering i USA.
Prislappen för valet till kongressen överstiger också kostnaden för alla tidigare presidentval.
Merparten av pengarna har skänkts till de särskilda insamlingsorganisationer som är fristående från kandidaternas egna kampanjer. För sådana gåvor saknas i USA övre gräns, och det är möjligt för både företag och individer att skänka pengar anonymt.
Den enskilt största bidragsgivaren var Elon Musk, som gav cirka 4,6 miljarder kronor för att stärka republikanska kandidater.
Största givare på Demokraternas sida var filantropen och affärsmannen George Soros, som pungade ut med närmare en miljard kronor.
Mellanårsvalet omfattade flera hundra val i samtliga delstater, men de stora beloppen koncentrerades till ett fåtal jämna val.
Allra dyrast blev senatsvalet i Texas, där mer än en halv miljard dollar spenderades på att påverka väljarna. Externa medel för att stärka republikanen Ken Paxton översteg bidragen till demokraten James Talarico (bara Musk lade 1,5 miljarder kronor på Texas), men för gåvor direkt till kandidaternas egna kampanjer var förhållandet det omvända: Talaricos kampanj hade samlat in 1,4 miljarder kronor av individuella gåvogivare, mot Paxtons 215 miljoner. (Valet vanns av Talarico.)
Merparten av de riktigt stora pengarna inför valet har haft republikansk stämpel och kommer från ett mindre antal extremt rika personer, som entreprenören och mångmiljardären Musk.
De 40 största givarna gav totalt mer än 23 miljarder kronor fram till mitten av oktober, enligt organisationen Brennan Center for Justice, en sjufaldig ökning sedan 2014. Noterbart är en annan kraftig förändring: då lades dubbelt så mycket mer för att gynna Demokraternas kandidater, i dag gick tre gånger så mycket till republikanska kandidater.
Demokraterna har haft större genomslag genom fler, men mindre individuella bidrag direkt till kandidaternas egna kampanjer.
Skillnaden syns i listan över direkta bidrag till kampanjerna, som toppas av tio demokrater med James Talarico i Texas, Jon Ossoff i Georgia och Sherrod Brown i Ohio högst upp.
Men årets mellanårsval visar att det tycks finnas en gräns för vad som just nu går att köpas för pengar. Trots de stora summorna för Republikanerna vann Demokraterna i delstat efter delstat.
Troligen handlar det också om hur medlen används.
En stor del av de insamlade medlen gick till tv-reklam, och i de delstater där kampanjerna var som jämnast har många väljare tröttnat på att översköljas av reklamsnuttar som ofta smutskastade motståndarsidan. Tv utgör i sig en primär nyhetskälla för en allt mindre del av väljarkåren.
Elon Musk kommenterade resultatet i sociala medier: ”Antar att mina valpåverkande rymdlasrar inte fungerade den här gången.”
Fakta.Kampanjfinansiering.
● Flera domstolsbeslut har banat väg för det obegränsade inflödet av pengar i amerikansk politik, med ett avgörande från Högsta domstolen 2010 som enskild viktigaste punkt.
● Så sent som i juni ökade möjligheterna till ökad samordning av partibidrag till kandidaters kampanjer.
● Intressegrupper, företag och privatpersoner kan också med dold identitet skänka pengar för politiska ändamål.
Kritiker menar att anonymiteten öppnar för korruption.
● Över 70 procent av amerikanerna anser att det finns för mycket pengar i amerikansk politik, och stöder ökad reglering av kampanjfinansiering, enligt undersökningar från Politico och Pew Research.
● En stor majoritet anser också att det blivit omöjligt att ställa upp i val för den som inte är rik eller saknar tillgång till stora pengar.
Läs mer:
Ingmar Nevéus: Vem är egentligen mäktigast, Trump eller Musk?
Smällen mot Trump – så kan Demokraterna påverka politiken nu
Karl Dalén: En demokratisk segervåg svepte över USA