Älgar som sparkar mot folk.
Älgar som ofta rör sig vid fotbollsplanen har lett till avbrutna matcher.
Älgar som rusar fram mot folk eller slår sig ner i villaträdgårdar.
Älgar som får barn att inte våga gå vanliga vägen till skolan.
Rapporterna om bekymmer med skogens konung har kommit tätt de senaste två åren från byarna Annelund, där Mörlanda är en del, och Ljung i Gäsene gamla härad där den kända osten tillverkas. Samhällena ligger i Herrljunga kommun i Västergötland.
På många sätt är det en idyll för barn att växa upp här. På nyrenoverade Mörlandaskolan går runt 130 barn, liten nog för att alla ska känna alla och nära nog för de flesta att gå eller cykla dit.
Men det gör inte alla längre alldeles utan vidare.
– Vi såg en av älgarna i morse när vi hade morgonmöte, säger rektorn Victoria Andersson.
– Den stod precis här utanför fönstret, vid cykelstället som barnen brukar använda.
Ett par hundra meter därifrån bor Veronica Bengtsson. Dagen efter älgens besök vid skolans cykelställ berättade hon vad som hände henne några dagar tidigare.
I en incidentrapport till Herrljunga kommun skrev hon att hon på elljusspåret, som passerar nära både villan och skolan, blev attackerad av ”en av de två älgar som blivit helt orädda för människor och hellre befinner sig i samhället än i skogen”.
– Som från ingenstans kom han springande mot mig i fullt fart. Jag hann precis fram till en tjock stam för att ta skydd, säger Veronica Bengtsson.
”Tyvärr kommer jag aldrig mer våga gå på elljusspåret så länge dessa älgar finns kvar. Vi kan inte ha det så här längre”, skrev hon till kommunen.
– Jag som älskar att vara i skogen där jag aldrig varit rädd, nu for han fram helt oprovocerad, säger hon.
Den senaste formella turen i älgfrågan var Länsstyrelsens beslut 22 april att ge Herrljunga kommun tillstånd till skyddsjakt – men bara för en älg, en fjolårskalv – ”av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet”, i just Mörlanda.
För kommunen var det ändå en motgång. Den hade ansökt om skyddsjakt på sex älgar, en ko, tvåfjolårskalvar, en tjur – men också för de kalvar som eventuellt föds i år.
Länsstyrelsen satte upp flera villkor. Fjolårskalven fick enbart skjutas inom detaljplanerat område eller max 50 meter utanför och enbart när flera av älgarna var samlade ”för att uppnå maximal skrämseleffekt”.
Tillståndet löpte ut 15 maj och enligt kommunens bygg- och miljöchef Elaine Larsson blev det aldrig aktuellt att försöka skjuta fjolårskalven.
– Vi ansökte alltså för alla problemindivider och att få skjuta även från fordon och nattetid. Men våra kommunjägare kunde se att detaljplanen går precis runt villaområdena. Då blir riskerna för stora för folk som bor där, säger Elaine Larsson.
I augusti i fjol beviljade även polisen skyddsjakt – då för fyra älgar och utan villkoret att de måste skjutas inom detaljplanelagt område.
– Men perioden var ganska kort och det låg så pass nära ordinarie älgjakt, därför blev det inget då heller.
Är det en jobbig fråga att hantera för dig och kommunen?
– Jag skulle ljuga om jag sa att det här inte tar på mig. Jag vet att jaktfrågor väcker känslor. Men i min roll representerar jag kommunen och behöver ta ansvar för det.
Tonläget är stundtals högt i sociala medier då det gäller älgfrågan i samhället.
– Några tycker att kommunen måste agera, andra tycker att älgarna är ofarliga. Men vi har jaktlagstiftning att förhålla oss till.
Herrljungas ledande politiker Mats Palm (S) är ordförande i kommunstyrelsen och bor själv i närheten, i Annelund. Strax före jul stod plötsligt tre älgar i trädgården.
– Deras beteende leder till oro i samhället, de går inte undan, utan tvärtom går de in i trädgårdar när folk rör sig där. De går på cykelbanan och skolgården och fotbollsplan under pågående match, säger han.
Att kommunen inte använt sig av tillståndet att skjuta en kalv har han förståelse för.
– Det finns ingen förnuftig jägare som vågar skjuta mot en älg där, kulan kan ju gå in i någons vardagsrum.
Hos Länsstyrelsen i Västra Götaland är det Anna Hjelm som fattat beslutet om älgarna i Mörlanda.
– I det är fallet är det ett antal älgar som på olika sätt beter sig på ett sätt som kan uppfattas som aggressivt, eller är det aggressivt? Varje fall är såklart otrevligt för personen, men vi får bedöma helheten.
Ställer närheten till skolan till det?
– Vi har kikat på skolans närhet, älgarna rör sig däromkring. Vi är ju extra måna om våra barn. Det är älgarna också, och kanske är det därför som de upplevs som extra aggressiva.
Varför är det inte rimligt att säga ja till att hela gruppen älgar får skjutas?
– Det är inte alla älgar där som är problemet, utan kon och fjolårskalvarna. Det är då rimligare att skrämma iväg snarare än att ta bort alla. Det är heller ingen vits att skjuta dem när de är ute i skogen, det är ju dit man vill dra dem.
I sociala medier går debattvågorna höga.
”Låt älgarna vara. Bättre att föräldrarna håller ordning på sina barn/ungdomar som provocerar med att kasta sten och grenar på dom, älgar i dessa områden är hur lugna som helst, och klart dom vaktar ju sina ”barn”, skriver en person.
En annan svarar att hon jagat iväg ”halvt aggressiva älgar ett antal gånger upp till 10 km och kanske mer” men att ”dom är tillbaka inom några dagar”.
Rektorn på Mörlundaskolan Victoria Andersson har att hantera barns och föräldrars oro. Samtidigt säger hon att det blivit lite av en vana att ha älgkon i närheten.
– Det är tråkigt att barn behöver vara rädda. Men med det sagt har jag aldrig fått till mig att någon älg gjort något mot något av våra barn.
Flera som DN pratar med vill vara anonyma. En pappa som rapporterat in älgincidenter hänvisar till att ”det är så mycket djurrättsaktivister”.
– Hade jag varit ensamstående hade jag inte brytt mig, men när jag läser vissa inlägg… jag vet inte om jag vill utsätta min familj för det.
Fakta.Så säger lagen om skyddsjakt
Länsstyrelserna kan bevilja skyddsjakt. Det kan även – primärt i akuta fall – göras av polisen.
I Naturvårdsverkets föreskrifter om tillämpningen av jaktförordningen framgår att om det inte finns någon annan lämplig lösning, och om det ”inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde”, får beslut om så kallad skyddsjakt fattas.
Jaktförordningen från 2024 säger att den tillåts ”av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön” men också ”att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom”.
Källa: Naturvårdsverket
Fakta.Misstänktes för mord – hustrun dödad av älg
Det är sällsynt att människor skadas allvarligt av skogens konung. Men det händer. Ett av de mest omtalade exemplen är från 2008 då en kvinna, som varit ute med sin hund, hittades död i skogen utanför Västervik. Hennes make fann henne, larmade polis och ambulans – men häktades som misstänkt för mord.
Året därpå kallade polisen till presskonferens för att berätta att hustrun dödats i en älgattack.
En kvinna som också var ute med hunden i Tyresö 2022 fick föras med ambulans till sjukhus efter att ha hade blivit stångad av en fjolårskalv, och i november i fjol medgav Länsstyrelsen åter om skyddsjakt på en aggressiv älgtjur i Skövde efter att en man fått sitt revben skadat.
Källa: BLT, DN, SLA















