– De sa bara en sak till oss när de köpte marken.
Henrik Persson, köttbonde utanför Timrå, minns när hans familj sålde land till det som skulle bli Torsboda Industrial Park. Industriparken, den stora kommunala satsningen på att locka tillverkningsföretag till orten, ligger bara några hundra meter bort. Vi är på deras gård och kryssar mellan kodyngorna medan hans fru Erika Persson öppnar en höbal med morakniv.
Kossorna vaggar fram för att äta.
– De sa att det absolut inte skulle bli ett datacenter. Det vore det sämsta.
Men snart blir kossorna grannar med just ett datacenter, en av de gigantiska anläggningar som just nu byggs världen över för att driva AI-boomen. Företag som Open AI, Anthropic och Google satsar svindlande summor på att få på plats system som behövs för beräkningarna bakom AI-system som Chat GPT, Claude och Gemini.
Det kräver stora byggnader, fulla med AI-chip. Chippen kräver elektricitet. Mycket elektricitet, och det ska gå snabbt. I USA har AI-bolag i kampen för att bli först börjat bygga egna kraftverk, drivna av fossil gas – helt enkelt eftersom det går snabbare än att ansluta till elnätet.
Här utanför Timrå finns vattenkraften.
Datacentret som Silicon Valley-jätten skissar på här i Medelpad slår det mesta. Mark motsvarande 300 fotbollsplaner ska köpas loss. Betydligt mer kan tillkomma senare.
Ändå är elförbrukningen det mest hisnande: I kontraktet står att Google får bygga ut till en effektförbrukning på upp till 2 gigawatt. Det är mer än hela Stockholms stad kräver. Det är mer än Oskarshamns kärnkraftverk ger. Det är av en händelse ungefär lika mycket som alla de över 30 vattenkraftverken i Indalsälven, som flyter inte långt därifrån.
Inte alla tycker det är en bra idé.
Ute på industriparkens mark går David Forslund bland blåbärsris och sly. Som kommunalråd i opposition för lokala Timråpartiet hör han till det enda parti som har sagt nej till Google.
Han pekar i olika riktningar och beskriver platsen som fantastisk. E4:an går rakt igenom, flygplats finns precis intill. Järnväg nära, djuphamn inte långt härifrån. Sverige är stabilt, både politiskt och geologiskt. Det borde vara perfekt för avancerad tillverkningsindustri som skapar många jobb, säger han.
Hans invändningar är flera: Datacentrets törst på energi kan skrämma bort andra företag, det riskerar att driva upp elpriset och det kommer inte att skapa särskilt många jobb, enligt honom. Kommunens uppskattning är 500 jobb, inte lite för en ort med 17 000 invånare, men David Forslund tror det blir färre.
– Vi vill ha ett nytt avtal med garantier om att Google ska bygga ut lokal elproduktion i samma takt som de tar ut effekt ur nätet. Men så funkar det inte, utan de kan köpa vindkraft i Skåne. Det kommer aldrig oss till nytta. Man plockar ut effekten lokalt och vi får ingenting tillbaka.
Kommunen styrs av Moderaterna och Socialdemokraterna tillsammans. Andra partier har också sagt ja till affären nyligen, även om Vänsterpartiet tvekade länge. Även en majoritet i Sundsvalls kommun, som också äger parken, gav grönt ljus. Det var ett ja med reservation för att några klausuler ska omförhandlas, men ingen verkar tro något annat än att affären går igenom.
Timråpartiet fick drygt 11 procent i förra valet.
– Det är lättlurade, säger David Forslund om alla de andra som styr Timrå kommun.
Saken är att ingen egentligen ifrågasätter grundresonemanget, att marken vore bra för mer jobbskapande tillverkningsindustrin. Industriparken skapades för just det, ett försök att bli en del av den haussade gröna industrisatsningen i norra Sverige. Målet var att få dit Northvolt. Inte fabriken som till slut hamnade i Skellefteå, utan utvecklingscentret som till slut förlades till Torslanda i Göteborg.
Där duckade man kanske en kula, genom att inte satsa allt på det senare kapsejsade Northvolt. Men drömmen om att bli ett batterimecka levde vidare när den kinesiska batterijätten PTL visade intresse. Det talades om en ny fabrik och tusentals jobb. En fräsch industrisatsning i linje med en grönare framtid. Och så kunde det ha blivit, om inte Inspektionen för strategiska produkter, myndigheten som granskar vapenexport och annat säkerhetskänsligt, hade satt klackarna i marken. Kina pekas ofta ut som ett av de länder som utgör störst spionagerisk mot Sverige, och en PTL-fabrik i Medelpad gav dem kalla kårar.
Fakta.AI-boom kräver datacenterbyggen
De stora techbolagens kamp om att bli vinnare i AI-boomen har lett till satsningar på datacenter som världen aldrig tidigare har sett.
Datacenter behövs för de beräkningar som ligger bakom AI-system, som är både mer komplicerade och kräver mer hårdvara och energi än vanliga IT-system.
Företag som Amazon, Google, Microsoft, Oracle och Meta väntas bränna runt 750 miljarder dollar på AI-infrastruktur under 2026, enligt investmentbanken Goldman Sachs. Bara i USA byggs eller planeras 3400 datacenter just nu.
Jämför man Googles planerade anläggning i Timrå med de datacenter som finns i dag så är det ett av världens största. Samtidigt byggs än mer gigantiska datacenter runt om i världen. Bland annat siktar Meta på ett center vid namn Hyperion, som ska ha en effektförbrukning som är mer än dubbla effekten från Ringhals kärnkraftverks två reaktorer.
Foto: Brandon Bell
Så där stod Timrå kommun, med en stor vit fläck på kartan, massor med satsade pengar och en industripark utan industri.
Då ringde Google. En räddning, om man vill tolka det snällt. En gam från Silicon Valley som cirkulerar över ett döende byte, redo att slå till, om man inte vill vara snäll.
Kanske det bästa möjliga Timrå kan hoppas på?
Tre matchtröjor från Timrå IK hänger bakom kommunstyrelsens ordförande, Stefan Dalin, i hans arbetsrum med utsikt över Klingerfjärden. Två saker får hans röstläge att höjas. Det ena är när han prisar den lokala ishockeystoltheten. Det andra är när Timråpartiets kritik mot Googles datacenter kommer på tal.
– Som ett populistiskt parti tror de att de ska vinna röster på detta.
Nu tror han på 500 arbetstillfällen, fler medan datacentret byggs. Siffrorna bygger bland annat på hur många som jobbar vid Googles datacenter i södra Finland, och vid Microsofts i Gävle och Sandviken. Google ska också finansiera nya avfarter från E4:an och den direkta försäljningen kommer att ge både Timrå och Sundsvalls kommuner ett tillskott på minst 350 miljoner kronor var.
Samtidigt gör han ingen hemlighet av att fabrikerna hade varit bättre för orten.
– Det talades om 30, 40, 50 batterifabriker i Europa, vi skulle bli en del av den nya industrialiseringen av Sverige med fabriker, vätgas, e-bränsle…. Men allt försvann ju.
Är det här ett tröstpris?
– Något tröstpris är det inte. Men vi kan inte agera utifrån hur vi vill att världen ska vara eller hur den var för fem år sedan. Det handlar om att anpassa sig och göra det bästa möjliga av detta. Valet står inte mellan 2000 jobb på en batterifabrik och Google, utan mellan Google och kanske ingenting.
”Norrlandspolitik på riktigt”, kallar han det när den lokala vatten- och vindkraften går till närliggande satsningar, i stället för att skickas vidare. Ofta söderut.
– En effekt av detta kan bli att Stockholm får ta ansvar för den el de vill ha. Inte räkna med att överskottet som produceras här ska hamna där nere så man slipper bygga vindkraftverk i skärgården.
Energifrågan går inte att ducka. På elnätsbolaget Eon görs nu planer för hur det hela ska gå till. I princip får de inte säga nej. Som nätbolag gäller anslutningsplikt. Alla ska kopplas upp mot elnätet, även om de planerar att förvandla ett fält av lingonris och mossa till en anläggning som slukar energi som en hyfsat stor stad.
En helt ny kraftig ledning måste läggas fram till Torsboda. Den ska ge nog för åtminstone en första fas, men knappast Googles yttersta förhoppningar. Ansökningar ska lämnas in i höst.
– Stora ombyggnationer krävs. Det är ett jättearbete, säger Lena Berglund, regionchef nord på Eon.
Kritik har lyfts mot att två kommuner, självklart intresserade av jobben och pengarna, kan fatta ett beslut som påverkar elförsörjningen i en hel region, kanske hela landet. Socialdemokraterna har krävt ”tydliga krav på att stora nya elförbrukare medfinansierar ny elproduktion”, med hänvisning till just datacenter. Tidöregeringen lutar mot något liknande.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) har kallat Google till ett möte nu i september. På agendan: Försöka få företaget att finansiera ny kärnkraft för att väga upp Torsboda-etableringen.
– Om man vill göra stora uttag ur energisystemet, då måste man också delta i diskussionen kring hur energiförsörjningen ska se ut, säger han.
Samtidigt finns inte verktyg för att göra det till ett skarpt krav – att de får betala för mer elproduktion eller bygga någon annanstans.
– Där är vi inte nu, men det finns också en diskussion kring om det behövs ökad nationell koordinering. Det har påtalats från myndigheter, säger Niklas Wykman.
I kohagen i Torsboda, intill det tänkta Googlecentret, har kossorna tuggat sig igenom halva höbalen. Erika Persson säger att hon egentligen inte är emot centret, även om elpriserna oroar. De tidigare planerna på stora fabriker kändes mer olustiga. Samtidigt är hon och hennes familj luttrade efter det ena skrotade Torsbodaprojektet efter det andra. Frågan är om det blir av.
– Men vi är försiktigt positiva, säger hon.
Byggs i etapper
DN har sökt Googles svenska kontor som inte vill ge någon intervju innan köpet är helt genomfört. Men den svenska informationschefen Joakim Larsson bekräftar diskussioner om att eleffekt på upp till 1 gigawatt förs, och i kontraktet talas om en ”potentiell expansion på upp till 1,8-2.0 gigawatt, vilket är mer än hela Stockholms stad.
En utbyggnad kommer dock ske i etapper, betonar han i ett mejl: ”Det ger ju i sin tur kraftproducenter, nätbolag och andra tid att investera i kraftsystemet.”
Läs mer:
Tyst boom när digitala fabriker öppnar över hela Sverige
Enorma gaskraftverk ska driva AI-revolutionen