Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
I måndags fick jag meddelandet ”Det känns som min hjärna håller på att smälta” från min sambo. I ett inlägg på Instagram hade Ebba Busch, minister i en av Europas mest främlingsfientliga regeringar, påstått att ”Nu stoppar vi S orättvisa tonårsutvisningar”.
Visste inte vår energiminister att det är hennes regering som styrt landet de senaste fyra åren – eller utgick hon bara från att väljarna är helt dumma i huvudet?
1970 utförde University of Southern California ett experiment. En skådespelare – ”Dr. Myron L. Fox.” – hade instruerats att med självsäkerhet, entusiasm, humor och karisma föreläsa för en grupp psykiatri- och psykologstudenter.
Föreläsningen bestod mestadels av hittepåord och självmotsägelser. Trots detta gav studenterna föreläsningen höga betyg i trovärdighet. Utförandet i sig betydde mer för trovärdigheten än det faktiska innehållet.
Så jobbar vår tids väckelsepredikanter, självhjälpsexperter och ormoljeförsäljare på sociala medier. Vad är en Jordan B Peterson i sina udda kostymer och pladder om humrars av gud givna hierarkiska ordning annat än verklighetens Dr. Fox?
När allt handlar om genomslag så blir formen, karisman, skamlösheten överställt allt. För att det funkar. Något som har smittat av sig på dagens politiska retorik.
Berättelsen om den lilla regeringen som räddat oss från sossarnas orättvisa utvisningar av tonåringar tycks därför vara den uttalade kommunikationsstrategin från regeringen.
Redan i pressmeddelandet står det att man ska ”presentera en lösning för de unga vuxna som hamnat i kläm på grund av lagändringar från 2016 och 2021”.
Enligt Aftonbladet är runt tusen människor redan drabbade. Och så sent som för någon månad sedan röstade regeringen nej till förslaget att stoppa utvisningarna
Men tonårsutvisningarna är alltså en konsekvens av att Tidöpartierna tog bort möjligheten att stanna i Sverige av särskilt ömmande skäl 2023. Enligt Aftonbladet är runt 1 000 människor redan drabbade. Och så sent som för någon månad sedan röstade regeringen nej till förslaget att stoppa utvisningarna.
Ändå beter sig alltså Ebba Busch som om vi levde i en parallell verklighet. En riktigt förvirrad variant av Philip K Dicks roman ”Mannen i det höga slottet” där Hitler vann kriget. För i den här dystopin besegrade alltså sossar brunblåhögern i valet 2022 – trots att Ulf Kristersson är statsminister.
Den här sortens science fiction är en helt obegriplig definition av att ”ta ansvar för Sverige”.
Tankarna går till en uråldrig strip med Martin Kellermans seriefigur Rocky. Protagonisten är utomlands på jobb och kompisarna har lånat hans lägenhet. De festar sönder den. När Rocky hittar sina vänner i den nedspydda och rivna lägenheten drar de desperat till med: ”Det var invandrare!”
På justitiedepartementets pressträff hade invandrarna bytts ut mot sossar.
Och så klart. Ingen ska låtsas som att Socialdemokraterna är oskyldiga. Även deras politiska retorik är lätt schizofren när det kommer till invandrare. Bara de senaste månaderna har man lyckats med bedriften att både påstå sig säga nej till orimliga utvisningar men samtidigt gjort detsamma till politiska förslag om att stoppa dem.
I båda fallen har man varit tvärsäker, alltid tyckt så och pekat med hela handen.
Vad som är skillnaden i partiets och Tidös migrationspolitik? Möjligen semantik.
Visst. Socialdemokraternas lagstiftning var startskottet för det här migrationspolitiska ökenrallyt – men det var ju inte heller som att något av Tidöpartierna var emot det.
Och det är inte – hur mycket vår regering än påstår detta så fort uppdraget blir dem övermäktigt – Socialdemokraterna, eller för den delen invandrare, som styrt det fuskbygge till flaxande Alfons Åberg-helikopter som ska föreställa Sverige de senaste fyra åren.
Inte ens om man, likt en viss energiminister, tycks utgå från att svenska väljare är idioter, kan man tro att just det tramset går hem. Hur karismatiskt man än säger det.
Läs fler krönikor av Johannes Klenell.