Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Det verkar som att samtidskonsten inte är till för dig. Du är för dum i huvet. Samtidskonstens mystiska gåtor kan bara uppfattas av de upplysta som ”tränat” sina hjärnor – till exempel innovativa designers i de kreativa branscherna som får ”stora idéer”. Det är dem konsten är till för. Samtidskonsten är deras källa till inspiration. Samtidskonsten skapar indirekta värden som kommer oss vanliga dödliga till del först i framtiden, när konsten har ”sipprat vidare in i allt vi tar för givet”.
Fattar du inte ens detta. Att om 20 år kommer den provocerande och obegripliga konstutställningen kanske vara en del av Sveriges ”kreativa identitet” – det som genomsyrar svenska produkter och ger dem konkurrenskraft på den globala marknaden. Fattar du inte att du måste lita blint på konstvärldens makthavare och ge dem fria tyglar eftersom de håller framtidens nyckel i sin hand. Vad dumt av dig att inte förstå det.
Om konstens syfte är att stimulera kreativa innovationer till exportmarknaden tycker jag att den kan tigga sina pengar från de kreativa näringarna på exportmarknaden
Ja, ungefär så här tycker jag att det låter när en rad små och mellanstora konsthallschefer vädjar till jag vet inte vem om mer pengar till sina konsthallar i en debattext i Aftonbladet (13/8). ”Asbra, fattar noll”, lyder deras upprop via nätverket Klister. Om konstens syfte är att stimulera kreativa innovationer till exportmarknaden tycker jag att den kan tigga sina pengar från de kreativa näringarna på exportmarknaden.
Förstå mig rätt: Vi behöver konsten. Konsten är gravt underfinansierad. Konsten måste vara fri och ofta obegriplig, fredad från marknadens logik liksom politikens.
Jag vet. Ni som jobbar med konsten är ansatta. Det finns en kör av politiker och debattörer som ifrågasätter varje skattekrona som går till något annat än försvaret och vinster i privata vårdbolag. Denna trötta stämsång är naturligtvis påfrestande för varje kulturarbetare men låt den inte få er att tappa huvudet. Låt den inte få er att försöka tala det enda språk de förstår. Vissa värden mäts inte i pengar. Ni vet. Tala om det istället.
Varje människa bär på vidunderliga obesvarbara frågor. Var och en av oss är låsta i trånga föreställningar som behöver utmanas och förlösas
Vi behöver inte konsten för att ”Sverige ska fortsätta vara en ledande kunskaps- och innovationsnation”. Utan till exempel för att varje liten dumbom till människa är kastad in i denna värld utan handbok. Varje människa bär på vidunderliga obesvarbara frågor. Var och en av oss är låsta i trånga föreställningar som behöver utmanas och förlösas. Konsten är för oss alla. Här och nu direkt. Den är vatten i en värld gjord av socker och enarmade banditer. Skär vi samtidskonsten är det i första hand samtiden som är hotad. Och alla vi som lever i den.
Varje enskilt verk talar inte till varje enskild individ. Fastän du är nyfiken och fastän konstnären (och de som valt den konstnären) är i kontakt med något sant. Det gör inget. Till skillnad från till exempel kemin är konst ingen exakt vetenskap. Konst är smalt. Människor är olika.
Men ibland är det faktiskt konsten som misslyckas. Viss konst blir allt för begriplig, pretentiös och medioker. (Kanske för att den är producerad av personer som lever i vanföreställningen att deras syfte är att inspirera innovatörerna till framtidens svenska exportsuccéer.) Även då kommer du att få höra att det är du som inte förstår. Att det borde göra dig ödmjuk och att du borde vara tacksam. Att du inte ska vara kritisk, förlåt, jag menar misstänksam. Asbra, fattar noll.
Läs mer:
Konstkampanj för den som ”fattar noll”