Storm, 16 månader, rycker mamma Kamilla Johansson i håret. Pastagratängen är uppäten och det är snart dags att sova.
– Han skolades in på förskolan i augusti, så nu har vi fått en helt ny bakteriepool att förhålla oss till, säger pappa Dennis Johansson.
Han är fritidslärare på Möllevångsskolan i Malmö. Kamilla arbetar som speciallärare på en skola i Köpenhamn.
När någon av dem blir sjuk märks skillnaden mellan länderna tydligt.
I Danmark får Kamilla Johansson full lön från första sjukdagen. Dennis får i stället fullt löneavdrag första sjukdagen och därefter sjuklön på 80 procent av lönen.
För Dennis Johansson är det svårt att acceptera.
– Det blir ett rejält slag mot inkomsten. Jag och många av mina kollegor känner att man blir straffad för något man inte rår för, säger han.
Enligt en studie från 2023 har 12 av EU:s 27 medlemsländer karensavdrag i sina sjukförsäkringssystem. I Norden är Sverige ensamt om modellen.
Frågan delar de politiska partierna. S, V och MP gick till val på att slopa karensavdraget. C säger nej eftersom det skulle innebära stora kostnader för näringslivet. Den senaste tiden har partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist ändå öppnat för att förhandla om frågan i regeringsförhandlingar, så länge företagen inte drabbas.
SD vill, som enda Tidöparti, införa ett differentierat karensavdrag så att vissa utsatta yrkesgrupper slipper löneavdrag.
Riksdagens utredningstjänst, Rut, uppskattar att arbetsgivarnas sjuklönekostnader skulle öka med omkring nio miljarder kronor per år om karensavdraget slopades.
Fakta.Karensavdraget
När du blir sjuk betalar arbetsgivaren 80 procent av din lön i sjuklön under de första 14 dagarna. Men från sjuklönen görs ett karensavdrag som motsvarar ungefär 20 procent av den sjuklön du skulle ha tjänat in under en vecka.
Avdraget är ett bestämt belopp som beräknas utifrån din genomsnittliga sjuklön.
Sverige sticker ut bland grannländerna – varken Danmark, Norge eller Finland har någon generell karensdag. Men systemen är svåra att jämföra rakt av eftersom länderna skiljer sig bland annat i ersättningsnivåer, hur länge arbetsgivaren betalar, kollektivavtal och krav på läkarintyg.
Källa: Europakommissionen, Försäkringskassan.
Enligt Svenskt Näringsliv handlar det om betydligt mer – upp till 42 miljarder kronor.
Intresseorganisationen har tagit strid för att karensen ska vara kvar.
– Det är ju ingen annan fråga som engagerar våra medlemsföretag mer än den här just nu, sa chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt nyligen i en intervju med DN.
Enligt Svenskt Näringsliv skulle avskaffad karensdag leda till fler sjukskrivningar, fler sjukdagar och sjukfall.
I det andra lägret menar LO-förbunden att slopad karens är en rättvisefråga.
Efter pandemin har det blivit lättare för vissa yrkesgrupper att jobba hemma när de är förkylda – och slipper på så vis karensavdrag.
– Den lyxen har inte vi. Det är svårt att utföra vårt arbete på Zoom, säger fritidsläraren Dennis Johansson i Malmö.
När han känner sig småsjuk går han oftast till jobbet ändå.
– Det är lättare att kämpa sig genom en arbetsdag än att förlora pengarna, säger han.
Inför valet var karensavdraget en hjärtefråga för familjen Johansson. Han menar att det skulle vara bra för både arbetstagarnas och marknaden om den togs bort.
– De pengar som folk inte förlorar skulle komma tillbaka till samhällsekonomin när man har råd att använda de pengar man har, säger Kamilla Johansson.
Hur ser ni på näringslivets oro för att sjukfrånvaron skulle öka?
– Det finns alltid folk som utnyttjar systemet, men det handlar om ett fåtal. Överlag tror jag att svenska folket har bra arbetsmoral, säger Dennis Johansson.
Lisa Laun är adjungerad professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Hon tycker att diskussionen om det svenska systemet behöver nyanseras.
– Karensavdraget slår hårdare mot vissa grupper, särskilt låginkomsttagare. Det betyder inte att det måste slopas, men det finns skäl att fråga sig om systemet passar dagens arbetsmarknad, säger hon.
Enligt Lisa Laun kan avdraget minska den korta sjukfrånvaron. Men det kan också få fler att gå till jobbet sjuka, vilket ökar risken för smittspridning.
– Karensavdraget är en form av självrisk, och den kan utformas på olika sätt. Man måste inte ha just en karensdag, säger hon.
I lägenheten i centrala Malmö gör familjen Johansson sig redo för en ny arbetsdag. För Kamilla Johansson innebär det ett par timmars pendling till Köpenhamn varje dag.
I Danmark får arbetstagarna full lön eller sjukpenning från arbetsgivaren under de första 30 dagarna av sjukfrånvaron.
Hon tror att avsaknaden av karensavdrag gör att danska arbetstagare är mer avslappnade. Uppfattningen att folk skulle vara sjuka oftare ger hon inte mycket för.
– Jag går också till arbetet när jag är lite småsjuk trots att jag inte behöver. Det handlar om arbetsmoral, säger hon.
Läs mer:
Jonas om livet som gränspendlare: ”Jag älskar att jobba i Danmark”