Det är hög tid att på global nivå kriminalisera handlingar som medför allvarliga miljöskador. Ett globalt definierat miljöbrott – ekocid (ungefär ”miljömord”) – skulle sätta en internationell standard för ett av de värsta brotten. Ekocid avser inte bara statschefers och andra politiska ledares personliga ansvar för allvarliga miljöskador; inte heller är det begränsat till militära eller väpnade situationer. Även civila och kommersiella verksamheter omfattas av ekocid, med den tydliga signalen till företag och investerare att inte engagera sig i eller bidra till allvarlig och storskalig miljöförstörelse.
Det är också hög tid för Sverige att växla upp och aktivt engagera sig för en internationell kriminalisering av ekocid. Vi kommer dit strax. Först lite bakgrund.
Inrättandet av Internationella brottmålsdomstolen 1998 var ett stort steg för mänskligheten. För första gången i människans historia enades världens länder om ett regelverk med global tillämpning, som definierar några av de allvarligaste och vidrigaste brotten, och dessutom etablerar en internationell brottmålsdomstol. Även nationella domstolar kan pröva och döma för de brott som Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen föreskriver:
Folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott.
De fyra brotten avser olika kriminella gärningar mot enskilda människor, folkgrupper och andra identifierbara kollektiv, civilbefolkningar och stater. Genomgående handlar det om individuellt straffansvar för den som begått (eller beordrat, anstiftat eller påverkat andra att utföra) vidriga, ”omänskliga” och ofta omfattande gärningar, som i slutändan dödar eller skadar människor eller deras egendom. Även stats- och regeringschefer kan hållas ansvariga – utan möjlighet att dölja sig bakom immunitet.
Flera av brotten i Romstadgan, som baseras på erfarenheter genom århundraden, framför allt från 1900-talet, hade kriminaliserats i internationell rätt redan tidigare.
Men den räcker inte. Åtskilliga uppenbart miljöskadliga och hänsynslösa handlingar ryms inte i de fyra brottskategorierna
Men trots flera decenniers erfarenheter med allvarliga och storskaliga miljöskador, som orsakats medvetet och hänsynslöst, finns inget tydligt definierat internationellt miljöbrott i Romstadgan.
De fyra brotten i Romstadgan rymmer förvisso handlingar, strategier och situationer som på något sätt rör miljön. Brottmålsdomstolens åklagarkansli publicerade 2025 en ingående ”Policy för att hantera miljöskador genom Romstadgan”, som visar just detta. Romstadgan anger dessutom uttryckligen att angrepp som kan medföra vidsträckta, långvariga och allvarliga skador på den naturliga miljön kan utgöra krigsförbrytelser.
Med det räcker inte. Åtskilliga uppenbart miljöskadliga och hänsynslösa handlingar ryms inte i de fyra brottskategorierna. Flera organisationer runt om i världen kräver därför att Romstadgan ska ändras, så att brottet ekocid läggs till. Några få länder som är parter till Romstadgan – hittills Stilla havsöarna Vanuatu, Fiji och Samoa, med stöd av Demokratiska Republiken Kongo – har gått i bräschen och formellt föreslagit en sådan ändring.
Här kommer Sverige in i bilden. Ännu har inget land i Europa eller västvärlden formellt föreslagit för Romstadgans parter att ekocid införs i stadgan. Sverige bör ta den rollen. Sverige har under decennier – i varje fall sedan 1972 års Stockholmskonferens, ”FN:s konferens om den mänskliga miljön” – haft ett globalt anseende som ledande miljönation. Det är också den bild som vi gärna själva lyfter fram; i nästan varenda regeringsproposition på miljöområdet framhävs Sveriges ”ledande” roll. Den positiva miljöbilden har inte alltid varit välförtjänt, men många är exemplen på hur Sverige har engagerat sig på rätt sida för att driva den internationella miljöpolitiken och miljöjuridiken i hållbar riktning.
Det gör Sverige särskilt lämpad att mana på för en internationell kriminalisering av ekocid. Begreppet ekocid brukar dessutom knytas till Sverige och 1972 års Stockholmskonferens, eftersom statsminister Olof Palme i sitt välkomsttal varnade just för ekocid. Han avsåg då den avsiktliga miljöförstörelse som hade förekommit i vissa länders krigföring, inte minst USA:s användning av det giftiga bekämpningsmedlet Agent Orange i Vietnamkriget.
För att införas i Romstadgan bör brottet ekocid vara i paritet med övriga brott – alltså definieras som ett särskilt graverande brott, som medför eller kan medföra allvarlig och omfattande miljöskada.
Det finns ännu ingen erkänd definition av ekocid, men det förslag som en internationell grupp av forskare och juridiska experter presenterade för några år sedan fångar upp de väsentliga delarna. Något förenklat handlar det om olagliga eller hänsynslösa handlingar som begås med insikt om en påtaglig risk för just allvarliga – och antingen vidsträckta eller långvariga – skador på miljön. Det kan avse skada på natur och biologisk mångfald, på land, i marken, i atmosfären och i sjöar, floder och hav. För att utgöra ekocid fordras insikt hos gärningspersonen, att handlingen är olaglig eller hänsynslös, och att den medför eller riskerar att medföra allvarlig miljöskada.
I Ukraina har Ryssland utfört flera handlingar som skulle kunna rubriceras som ekocid, med ansvaret placerat på flera nivåer, ända upp till Vladimir Putin
Ekocid omfattar så klart miljöskador i krig. I Ukraina har Ryssland utfört flera handlingar som skulle kunna rubriceras som ekocid, med ansvaret placerat på flera nivåer, ända upp till Vladimir Putin. Brottet omfattar även verksamheter och miljöskador i fredstid.
De länder som inte är parter till Romstadgan – bland dem USA, Ryssland, Kina, Indien, Saudiarabien, Israel och Nordkorea – är knappast intresserade av att utvidga stadgan till att omfatta även ekocid. Men för Sverige och övriga 124 länder (bland dem samtliga EU:s medlemsstater) som redan i dag är parter till Romstadgan finns inga rationella skäl mot att också kriminalisera grova och högst allvarliga brott mot miljön.
En kriminalisering av ekocid är förstås ingen universalmedicin som skulle lösa alla miljöproblem, och det skulle vara särskilt svårt att hålla någon ansvarig för ekocid på klimatområdet, där skadorna orsakas av den sammanlagda nettoökningen av växthusgaser. Ekocid avser ett personligt straffansvar för olagliga och hänsynslösa handlingar, kopplat till en konkret skada eller risk för skada. Likväl vore det ett stort framsteg att enas globalt om att vissa handlingar utgör ett allvarligt miljöbrott.
Parallellt med diskussionen om ekocid uppmärksammas på olika sätt företags ansvar för skador på miljön och människor. FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter har fått ett stort genomslag i rättsprocesser, även på miljöområdet. För bara något år sedan antog EU ett direktiv om företags gränsöverskridande aktsamhetsansvar för hållbarhet, och EU:s direktiv om miljöskydd genom straffrättsliga bestämmelser (som hänvisar till ekocid) gäller även för gränsöverskridande miljöskador. Och nyligen antog Europarådet en liknande internationell konvention om miljöskydd genom straffrättsliga bestämmelser (som också hänvisar till ekocid).
För Sveriges del är en lågt hängande frukt att formellt driva frågan om ekocid, och föreslå att Romstadgan ändras
Vi har tidigare sett hur internationella miljöavtal styrt företag i rätt riktning. Så skedde till exempel med 1987 års Montrealprotokoll om utfasning av ozonnedbrytande ämnen. En internationell kriminalisering av ekocid skulle också bidra till att styra företag och investerare i hållbar riktning, och även öka den allmänna insikten om vikten av att skydda miljön
För Sverige är det en lågt hängande frukt att formellt driva frågan om ekocid, och föreslå att Romstadgan ändras. Det finns bred politisk uppslutning om detta i Sverige. Dessutom ställer sig stora delar av det svenska civilsamhället – intresseföreningar för miljöskydd, mänskliga rättigheter, bistånd och global rättvisa, fackföreningar, juristnätverk och olika religiösa samfund – och även näringslivet bakom en global kriminalisering av ekocid.
Det vore ett utmärkt tillfälle för en ny regering att på nytt visa Sveriges globala miljöengagemang. Återigen, för ett civiliserat samhälle är det svårt att se några rimliga skäl mot en internationell kriminalisering av ekocid.
Läs mer:
Peter Pomerantsev: Till folkmordet i Ukraina kan vi nu lägga ekocid