Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
När jag såg vad Donald Trump hade skrivit till Norges statsminister så trodde jag först att det var ett skämt: ett påhitt av någon lustigkurre på internet, en överdrift i parodins tecken.
För visst, USA:s president, tillika den fria världens ledare, är en ofattbart självupptagen lallare. Men att han skulle häva ur sig att det faktum att ”Norge” inte gav honom Nobels fredspris gör att han inte längre har någon plikt att bara tänka på freden, och därför lika gärna kan inta Grönland – fullt så patetisk kunde väl inte ens han vara? Tänkte jag. Fast det kunde han (DN 19/1).
Det är dock ett misstag att avfärda honom som enbart en clown. Han är även totalt gränslös – och nu gör han allt för att bryta ned det motstånd som finns.
Han har dragit tillbaka personskyddet för den tidigare presidenten Joe Bidens familj och för den tidigare vicepresidenten Kamala Harris, och även för personer som hör till hans egna kretsar men som gått honom emot, såsom utrikesministern Mike Pompeo, den medicinske chefsrådgivaren Anthony Fauci och den nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton. John Bolton har han därtill låtit åtala, liksom FBI-chefen James Comey.
Han har massavskedat statsanställda, däribland tjänstemän som rapporterat statistik som motsäger hans idéer, och ersatt dem med lojala anhängare. Han har politiserat justitiedepartementet och skattemyndigheten och använt dem för att specialgranska sina politiska motståndare, och han talar ofta om att olika kritiker borde fängslas, däribland kändisar som Bruce Springsteen och Beyoncé.
Han talar ofta om att olika kritiker borde fängslas, däribland kändisar som Bruce Springsteen och Beyoncé.
Han har fryst den statliga finansieringen av universitet som inte vill låta sig styras, och beordrat museer och andra kulturinstitutioner att göra en ideologisk genomgång av sin verksamhet.
Han säger att negativ medierapportering om honom borde vara olaglig, och har stämt tidningar, hotat dra in sändningstillstånd för tv-kanaler, portat flera tunga medier från Vita huset. Han har beordrat migrationspolisen ICE att bryta mot lagen, och har nu vänt den mot civilbefolkningen i delstater som traditionellt röstat emot honom.
För att bara nämna något av allt som skett under det år som gått sedan han återigen blev USA:s president.
Vad kan vi lära av detta?
En uppenbar läxa är att ju mer inflytande en destruktiv politisk kraft får, desto svårare blir den att göra sig av med. Det är just därför man aldrig ska chansa. Aldrig tänka att man kan tämja odjuret. Aldrig tro att allt ordnar sig bara man låter det få som det vill just nu.
För det blir inte bättre. Det blir värre, och värre, ända tills vi sätter stopp.
Läs mer:
Lisa Magnusson: Macron älskar att få leka rockstjärna en stund
Lisa Magnusson: Matlådor?! Nej, nu får det fan räcka
