Hon beskriver det som ”en ångvält som dragit in i psykiatrin”.
– I dag är det vår största patientgrupp. Den absolut vanligaste frågeställningen rör frågor om adhd, säger Sophia Eberhard, chefsöverläkare för Barn- och ungdomspsykiatrin vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.
Traditionellt har psykiatrin ägnat sig åt långa omfattande utredningar. Köerna har vuxit. Många har istället sökt sig till privata alternativ för att få en adhd-utredning och betalat mellan 30 000 och 50 000 kronor för en utredning.
I Skåne har resorna till adhd-kliniker i Danmark blivit allt fler – och kostat de skånska skattebetalarna över hundra miljoner kronor varje år.
– De danska diagnoserna håller inte alltid måttet. Det behöver vi komma bort från, säger Sophia Eberhard.
Nu sjösätts ett nytt projekt i Region Skåne. Det ska gå snabbt och lätt att få tid för en första bedömning.
– Vi måste möta den enorma efterfrågan med ett förändrat arbetssätt. Vi ska så snabbt som möjligt kunna träffa personerna, säger Sophia Eberhard.
Projektet har fått 1,5 miljoner kronor från regionen och börjar med barn- och ungdomspsykiatrin. Målet är att i enklare fall kunna göra en bedömning på bara ett eller två besök.
Man ska kunna få en diagnos efter andra besöket?
– Det tänker jag, i de enklare och mer okomplicerade fallen, säger Sophia Eberhard.
Poängen med de snabbare bedömningarna är att också patienter fort ska kunna få svar när det rör sig om en normalvariation – och där vården inte bedömer att man har en diagnos.
– Vi ska inte ställa diagnoser för säkerhets skull. Det finns många fall där man har de här dragen men fixar sin vardag tillräckligt bra. Då behöver vi hjälpa till att förstå att det är en normalvariant, och att inget talar för diagnos. Att fria snarare än att alltid sätta diagnos behöver vi blir bättre på, och kunna göra snabbare, säger Sophia Eberhard.
Hon beskriver patienterna som söker hjälp för utredning som indelad i tre huvudgrupper. För den ena gruppen påverkas livet väldigt mycket av symptom och svårigheter.
– Där är det ganska glasklart att det lutar åt en diagnos, ofta adhd, men problemen kan ibland också förklaras av andra psykiatriska tillstånd.
Andra ytterligheten är den grupp som kanske funderar på om de har en diagnos, men där livet fungerar ganska bra i övrigt.
– De ska kunna känna sig lyssnade på, och vara trygga med att en expert gjort en kvalificerad bedömning.
Den tredje gruppen är svårare att bedöma.
– De kan ha svårt med vissa arenor i tillvaron, men där det ändå inte är helt tydligt att det är en diagnos. Då behöver man fördjupa utredningen, kanske prata mer med anhöriga och lärare.
Även i fall med mer komplicerade tillstånd, där man misstänker samsjuklighet med autism eller depression, kommer längre utredningar fortsatt behövas, menar Sophia Eberhard.
Syftet med det nya arbetssättet är ändå att allt ska gå snabbare – och att den offentliga vården på så sätt kan hjälpa fler. Förhoppningen är att arbetssättet framöver också kan prövas i vuxenpsykiatrin.
– Vi ska absolut inte slarva i det här, men vi ska tänka mer ”good enough” för att kunna möta fler och snabbare, säger Sophia Eberhard.
Läs mer:
60 personer blev av med sin adhd eller autism – Marcus är nu diagnosfri