Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Under klimatmötet i Brasilien förra året vallfärdade ursprungsbefolkning från Amazonas till hamnstaden Belém. Tillsammans med tusentals aktivister från hela världen protesterade de mot världsledarnas oförmåga att hantera klimatkrisen. Vissa tog till våld när de försökte forcera entrén till konferensanläggningen.
När ingången blockerades av en sittstrejk reagerade mötets ordförande, André Corrêa do Lago, genom att komma ut genom dörrarna och lyssna på aktivisterna.
Brasilien är ett av världens farligaste länder för det som kallas miljöförsvarare, environmental defenders, enligt organisationen Global Witness. Många av dem som försöker skydda Amazonas mot skövling gör det med livet som insats – här har runt 300 miljöförsvarare dödats sedan 2014. Men i det här fallet blev mötet mellan makten och aktivisterna i stället en stark kontrast mot hur klimataktivister behandlas just nu i Europa.
För några år sedan tävlade beslutsfattare om att posera med klimataktivister som Greta Thunberg. Nu pekas aktivisterna i stället ut som samhällets fiender.
Trenden syns över hela västvärlden. När den franska rörelsen Les soulèvements de la terre – Jordens uppror – för tre år sedan drabbade samman med polis i samband med en protest mot vattenbrist, reagerade regeringen med att förbjuda organisationen (ett beslut som senare upphävdes i domstol). I Storbritannien har klimataktivister som genomfört vägblockader dömts till fleråriga fängelsestraff.
Även i Sverige har tonen mot aktivisterna hårdnat betydligt. Hösten 2023, när statsminister Ulf Kristersson (M) bjöd in till en öppen AW i Malmö, ställde sig två kvinnor från organisationen Rebellmammorna upp och sjöng i stället för att ställa en fråga – något som statsministern senare jämförde med hur ”totalitära krafter” agerar. Sverigedemokraterna har i sin tur efterlyst att klimataktivister ska åtalas enligt terrorlagstiftning.
Just nu pågår två högintressanta rättsprocesser på området. Marie, som var aktiv i Rebellmammorna, blev av med jobbet som gassamordnare på Energimyndigheten på grund av sitt klimatengagemang. Nu stämmer hennes fackförbund ST staten. Justitiekanslern, som företräder statens intressen i det här fallet, hävdar fortsatt att inget fel begåtts. I maj inleds den muntliga förhandlingen i den processen.
Och så har vi fallet ”Clara”, eller Isabelle Letellier som hon egentligen heter, som tillsammans med andra aktivister från Scientist Rebellion protesterade mot privatflyg på Bromma flygplats i september 2023. Vid aktionen sprutade ett par deltagare röd färg på hangaren – dock inte Isabelle Letellier. Hon höll endast upp en banderoll. Nu står hon åtalad för medhjälp till skadegörelse.
Hela processen kring Isabelle Letellier är märklig, med falska påståenden om att ett ambulansflyg tvingats vända – och ett nekat medborgarskap.
Sverige har skrivit under en FN-konvention som garanterar miljöförsvarares rättigheter, den så kallade Århuskonventionen. Enligt den har miljöförsvarare rätt till fredliga demonstrationer som ett sätt att påverka beslutsfattande, inklusive civil olydnad. Enligt FN:s särskilda rapportör för Århuskonventionen, Michel Forst, kan Sverige nu ha brutit mot den konventionen, både när det gäller Marie på Energimyndigheten och Isabelle Letellier.
I ett brev till tingsrätten i Attunda riktar han skarp kritik mot hur Sverige har agerat mot Isabelle Letellier. Han menar att en fällande dom skulle ”vara både grovt oproportionerligt och djupt orimligt.”
För ett år sedan besökte Michel Forst den svenska regeringen för att han vill ”förstå vad som sker”, som han uttryckte det i en intervju med DN.
Han är inte ensam.
