Regeringen presenterade på måndagen sin nya Arktisstrategi – och den innebär en kursändring. Nu handlar det mer om säkerhet och militär närvaro än tidigare.
– Målet är ett fredligt och säkert Arktis, säger Maria Malmer Stenergard.
Strategin försöker väga ihop det ryska anfallskriget mot Ukraina, Europas säkerhetspolitiska läge och Sveriges Natomedlemskap.
– Utgångspunkten är att vi måste sätta vår säkerhet först, säger Maria Malmer Stenergard.
Hon pekar på hur Ryssland rustar upp på Kolahalvön, där Norra marinen bland annat har kärnvapen. Gamla, sovjetiska baser har väckts till liv, samtidigt som man byggt ny, militär infrastruktur.
– Kärnuppgiften för svensk säkerhetspolitik är inte valbar. Den består i att motverka Ryssland, och det får genomslag i Arktispolitiken, säger Maria Malmer Stenergard.
Natostyrkan FLF Finland är ett exempel. Den sätts upp i Boden med ungefär 600 svenska soldater, men ska kunna utökas till 1200 vid behov. Styrkan ska snabbt kunna strida och försvara Nordkalotten.
– Den gör både oss och Nato tryggare, säger Maria Malmer Stenergard.
Det arktiska området har blivit intressant för allt fler länder. USA öppnar för en djupare säkerhetsdialog i Nato, samtidigt som Donald Trumps Grönlandshot har skakat alliansen i grunden.
På längre sikt kan Arktis smältande isar öppna för att Nordostpassagen blir en viktigare farled för fartyg och handel.
Det intresserar Kina. Den svenska strategin lyfter upp hur Kina flyttat fram sina positioner i Arktis med isbrytare, polarforskning och samarbeten med Ryssland.
Sveriges linje är att fokusera på nordiskt och transatlantiskt samarbete. Arktisstrategin understryker att Kinas stöd till Ryssland innebär ett hot mot europeisk och svensk säkerhet. Men strategin väljer inte bort Kina helt.
– Vi har som generell inriktning när det gäller samarbetet med Kina att vi vill samarbeta när det gagnar svenska intressen. Men vi är på vår vakt. Det finns en vilja och förmåga att snedvrida den internationella handeln från kinesisk sida, säger Maria Malmer Stenergard.
Fakta.Arktisstrategin
Sveriges tidigare Arktisstrategi är från 2020 och skrevs i ett helt annat säkerhetspolitiskt läge.
Den nya strategin lutar mer mot säkerhetspolitik, och har fem fokusområden:
● Fred, säkerhet och stabilitet.
● Ekonomi och handel.
● Klimat och miljö.
● Hållbara, levande och motståndskraftiga samhällen.
● Strategiska resurser.
Källa: Regeringen