Strax före klockan elva på kvällen måndagen den 3 december 2025 började en Airbus A319 sin inflygning till Dublins flygplats.
Luftturen hade gått något snabbare än beräknat.
Många har frågat sig om denna för tidiga ankomst räddade Volodymyr Zelenskyj liv.
I planet satt nämligen Ukrainas president och hans fru Olena Zelenska på väg till Irland för att möta landets premiärminister Micheál Martin och tacka för de 100 miljoner euro till icke-dödlig militärutrustning som den irländska regeringen hade beslutat om.
Kort efter landning upptäcktes fem militära drönare i det irländska luftrummet nära Zelenskyjs förväntade flygrutt.
En polisutredning startades. Sedan blev det tyst.
Irlands justitieminister har vägrat kommentera eller spekulera i om incidenten var statligt sanktionerad, men har konstaterat att det ”inte rörde sig om någon drönarentusiast som opererade från sin trädgård”.
Incidenten triggade hursomhelst en rad obehagliga frågor: Var det någon som ville skrämmas? Eller fanns en plan om att störta flyget?
– Vi hade inte kunnat skjuta ner drönarna oavsett. Irland är nämligen det enda land i EU som saknar primärradar (en enklare form av radarteknik som utan specificerade uppgifter visat att något finns i luften). Vi har ingen försvarskapacitet i luften och nästan ingen annanstans heller, för den delen, säger Tom Clonan.
Han är före detta kapten i den irländska försvarsmakten, numera oberoende ledamot, så kallad senator, i överhuset.
Irland är det EU-land som satsar minst på försvaret. 2023 lade man 0,2 procent av bnp på militären. EU-genomsnittet låg samma år på 1,3 procent.
Irland har varken stridsflygplan, stridsvagnar eller stridsfartyg. Fyra patrullfartyg bevakar den långa kusten och de vidsträckta farvattnen. Det gör landet till ett närmast värnlöst mål. Faktum är att önationens minimala försvar gör hela Europa sårbart. Den som vill slå ut EU gör rätt i att sikta på Irland.
Tre fjärdedelar av de viktigaste transatlantiska kablarna passerar irländska vatten eller går i land på ön. Fiberoptiken transporterar en mycket stor andel av den internationella datatrafiken och utgör själva ryggraden i kommunikationen mellan den europeiska kontinenten och Nordamerika.
Europas svaga länk
Majoriteten av Europas viktigaste transatlantiska kablar går via Irland.
Källa: submarinecablemap.com
I november 2024 observerades det ryska spionskeppet Yantar på irländska farvattennära de transatlantiska undervattenskablar som används av Microsoft och Google. Ryska ubåtar har tidigare rört sig nära kusterna, flera av dem är försedda med ”mekaniska armar” med kapacitet att skära av kablar.
– Ryssland skulle kunna stänga ner våra el-, energi- och kommunikationssystem, kommenterade kapten David Fields, Storbritanniens tidigare marinattaché i Moskva, i Financial Times nyheten om Yantars hemliga operationer.
I fråga om luftutrymme hör det irländska till Europas mest trafikerade. 1,2 miljoner flyg passerar årligen. Det motsvarar 80 procent av all transatlantisk trafik. Men avsaknaden av primärradar gör att irländsk flygtrafikledning och militär inte kan övervaka det egna luftutrymmet utan måste förlita sig på att andra EU-länder och Storbritannien informerar landet vid eventuella intrång.
– Bristen på kontroll urholkar vår neutrala och suveräna status. Men att ryska plan med avstängda transpondrar lurar i vårt luftrum hotar även den internationella flygtrafiken. Att slå av transpondern över Irland är som köra på en motorväg nattetid med släckta strålkastare. Livsfarligt, säger Tom Clonan.
Han lyfter fram ytterligare ett exempel som bidrar till Irlands unika sårbarhet. Området runt huvudstaden Dublin hör till världens mest datacentertäta. De energislukande servarna innehåller en ansenlig del av Europas data och ligger så gott som oskyddade.
Kända intrång i och i närheten av irländska farvatten och luftrum
1. Ryska Tupolev TU-95-bombplan tränger in i irländskt luftrum tre gånger på en vecka.
2. En rysk ubåt positionerar sig utanför inloppet till Cork Harbour men jagas bort av en brittisk helikopter.
3. Det ryska spionskeppet Yantar bekräftas ha opererat nära undervattenskablar i nov 2024.
4. Den brittiska flottan upptäcker det ryska fartyget Yantar i Engelska kanalen i januari 2025 .
5. Drönare observeras utanför Dublin, nära den ukrainska presidenten Volodomyr Zelenskyjs planerade flygrutt i december 2025.
Källa: Financial Times & The Telegraph
Irland är militärt alliansfritt. Men säkerhetsmässigt och beträffande underrättelseinformation – man har ingen egen underrättelsetjänst – har landet likväl lutat sig mot Natomedlemmar, framför allt mot Storbritannien. Det har medfört att kritiker kallat Irland en ”fripassagerare” under Natos paraply.
Oviljan att satsa på försvaret har historiska rötter. Inbördeskriget som följde på landets självständighetsförklaring 1921 ställde tidigare kamrater och grannar mot varandra, vilket i förlängningen skapade en utbredd misstro mot vapen och arméer. Den irländska politiska eliten har sedan dess varit negativt inställd till en stor väpnad styrka, medvetet krympt militärens storlek och begränsat dess roll i samhället.
Att det saknas en minister som är öronmärkt för försvarsfrågor är en talande illustration av landets prioriteringar. Den nuvarande försvarsministern Helen McEntee jonglerar tre portföljer. Hon är också utrikes- och handelsminister.
2022 publicerade den irländska Kommissionen för försvarsmaktens framtid en rapport där man rekommenderade regeringen att öka försvarsutgifterna bland annat för att möjliggöra samarbete och utbyte med andra EU-länder.
– Åtgärderna ska vidtas för att stödja omvandlingen av försvarsmakten till en ändamålsenlig organisation, redo att försvara staten och möta dagens och framtidens utmaningar, lovade Helen McEntee.
Men enligt senatorn Tom Clonan är förslagen i rapporten, som publicerades strax före den fullskaliga invasionen av Ukraina, redan daterade.
– För att hävda vår neutralitet, trygga våra medborgare och våra grannar, borde vi i stället ta efter den finska modellen. Alltså ha en relativt liten permanent militärstyrka som stöder och tränar en mycket större frivillig reservstyrka. Vi bör absolut investera i fartyg- och pansarfordon, men framför allt i vårt folk som har en stor digital kunskap. Detta för att skapa ett samhällsomfattande försvarskoncept.
Hur ser det folkliga stödet för ett sådant förslag ut?
– Debatten om upprustning har blivit mycket polariserad här, det är svårt att diskutera frågan på ett sätt som skapar klarhet snarare än hetta. Människor vill inte att deras barn ska värvas för att kämpa och dö i utländska krig. Men om värvningen sker på frivillig basis tror jag att det finns ett stöd.
En modernisering av det irländska försvaret har lanserats. I december i fjol meddelade regeringen att man fram till 2028 kommer att satsa 1,7 miljarder euro på att rusta upp försvaret. Bland annat kommer man att förvärva ett militärt radarsystem till ett värde av 500 miljoner euro genom ett mellanstatligt avtal med Frankrike.
– I nuläget har vi så gott som ingen försvarskapacitet varken på marken, på havet, i luftrummet eller cybermässigt. Men det har börjat gå upp för beslutsfattarna att Irland är Europas svagaste länk och att något måste göras åt det.
Fakta.Irland
● Invånare: 5,4 miljoner invånare.
● Statsskick: En republik som förklarades självständigt från Storbritannien 1921.
● Allianser: Medlem i EU sedan 1973. Militärt alliansfritt.
● Statschef: President Catherine Connolly, sedan 2025.
● Regeringschef även kallad Taoiseach: Micheál Martin, sedan 2025. Har tidigare haft flera olika ministerposter.
● Försvarsbudget: 1.29 miljarder euro (2023), vilket motsvarar 0,22 procent av bnp.
Läs mer:
Sandra Stiskalo: Plötsligt är Donald Trump jättearg på Keir Starmer
