Den 20 kvadratkilometer lilla korallön, snäppet mindre än Visingsö, har många smeknamn. ”Förbjudna ön” och ”Irans akilleshäl” är två som nämnts i närtid. Kharg ligger 25 kilometer utanför Irans kust och 483 kilometer från Hormuzsundet. Den har beskrivits som ett mycket känsligt mål för regimen.
Förklaringen stavas olja.
Sedan 1960-talet har Kharg varit Irans främsta oljeexportterminal. Över 90 procent av oljan går via hamnen. Det handlar om upp till sju miljoner fat per dag.
Amerikanen Richard Nephew, tidigare biträdande särskilt sändebud i Iran, har beskrivit det som ett kraftigt slag mot Iran om Israel och USA skulle gå till attack där.
– Ekonomin skulle kollapsa utan den, sa han till Financial Times tidigare i mars.
Och nu har det hänt.
I ett inlägg på Truth Social skriver USA:s president Donald Trump om attacken. Han kallar den för ”en av de kraftigaste bombningarna i historien” av Mellanöstern och hävdar att USA ”fullkomligt tillintetgjort varje militärt mål på Irans kronjuvel, Khargön.” Trump skriver dock att han av ”anständighetsskäl” inte slagit ut oljeinfrastrukturen.
”Om Iran, eller någon annan, däremot gör något för att störa den fria och säkra passagen för fartyg genom Hormuzsundet kommer jag omedelbart att ompröva detta beslut”, varnar presidenten i sitt inlägg.
Sedan krigets början har Trump upprepat att hans syfte med att gå in i det var att hindra Iran från att bygga kärnvapen. Även nu lyfter han fram det målet och säger att regimen aldrig kommer att få vapnen eller förmågan att hota USA eller Mellanöstern.
”Irans militär, och alla andra som är involverade i denna terroristregim, gör klokt i att lägga ner sina vapen och rädda det som återstår av sitt land – vilket inte är mycket!”
När han för en vecka sedan hotade att slå mot nya sorters mål om regimen inte tillät fartyg passage genom Hormuzsundet lyftes Kharg som ett alternativ. Ön bombades kraftigt under Iran-Irak-kriget 1980, men läts bli helt under fjolårets 12-dagarskrig mellan Iran och Israel. Ett anfall, i synnerhet mot oljeinfrastrukturen, kan leda till eskalering av det rådande kriget, enligt analytiker.
– Min oro är att USA gillar tanken på en attack mot Kharg och sedan försvinner alla hämningar, sa en källa inom energibranschen till Financial Times.
Enligt fyra källor till Axios har USA övervägt att helt ta kontroll över ön, något som skulle kräva betydande mängder marktrupper. Det skulle också kunna ge stora ekonomiska och geopolitiska effekter, med rusande oljepriser som följd, enligt CNBC.
En sådan insats har samtidigt beskrivits som ett snabbt sätt att nå ett krigsslut.
– Om målet är att vinna kriget snabbt så förstör eller tar du kontroll över Kharg omedelbart, säger Francis Galgano, professor i militärgeografi och klimatsäkerhetsspecialist, till CNBC.
