I hundratals utredningar mot misstänka sexköpare har Stockholmpolisen de senaste åren använt en kontroversiell förhörsmetod när utpekanden tagits fram.
I vittnesförhör – med de kvinnor som sålt sex – har polisen visat ett enskilt fotografi på den misstänkta och bett vittnet bekräfta om hon känner igen mannen.
Kritiker anser att polisen bryter mot rekommendationerna för hur fotokonfrontationer ska genomföras. Och i Polismyndighetens egen handledning om vittneskonfrontationer står det:
”Att genomföra en enkelkonfrontation baserad på ett (1) fotografi bör inte förekomma.”
Granskningen i korthet
• I hundratals utredningar har misstänkta sexköpare i Stockholm pekats ut efter att polisen visat upp ett enskilt fotografi för kvinnan som sålt sex.
• Kritiker varnar för att polisens metod kan leda till felaktiga utpekanden och bristande rättssäkerhet.
• Polisen försvarar arbetet och uppger att metoderna som använts de sista åren bidragit till ett betydligt större antal förundersökningar.
Nu kan DN avslöja att polisen inte bara fått ett felaktigt utpekande genom att arbeta på det här sättet – utan också använt det för att sätta press på en misstänkt.
Utredningen inleddes i november år 2024. En kvinna berättade för Södermalmspolisen att en man varit hos henne en dag tidigare och betalat för sex.
I kvinnans mobil fanns chattar med mannen. Och efter en snabb slagning på det angivna telefonnumret fick polisen fram ett namn.
Polisens tog – genom ett internt system – fram en passbild på mannen. Under förhöret med kvinnan visade förhörsledaren fotografiet och frågade:
”Är detta den mannen som var här?”
Kvinnan svarade:
”Ja, det är det”.
Men utpekandet var inte korrekt: Passbilden som polisen visade för kvinnan föreställde fel person.
Av misstag hade polisen tagit fram en passbild på en annan man. Han råkade bara ha samma för- och efternamn som den man som egentligen misstänktes ha chattat med kvinnan.
Man tyckte att mannen på fotot som kvinnan pekade ut var väldigt likt den rätta mannen.
Poliserna upptäckte själva missen i efterhand. Det framgår av ett PM som skrevs en dryg månad efter vittnesförhöret med kvinnan.
I PM:et skrev polisen att de båda männen ändå är lika, på sina respektive passbilder:
”Båda männen har liknande utseende när det kommer till skägg, frisyr, ålder och hudfärg.”
Något nytt vittnesförhör med kvinnan gjordes inte. Tre veckor efter att polisen dokumenterat misstaget hölls i stället ett misstankeförhör med rätt man.
Mannen nekade till anklagelserna och uppgav att andra använt hans mobil. Men polisen fortsatte pressa honom med påståenden om att just han blivit utpekad – trots att kvinnan alltså fått se fel person:
Förhörsledaren: För detta vittne har pekat ut dig på en bild och uppger att du har varit hos henne, vad säger du om det?
Misstänkt: Jag tror att hon är ute och cyklar, det stämmer inte, vem som helst kan säga vad som helst.
Förhörsledaren: Har du någon egen tanke på hur det kommer sig att hon pekar ut dig på en bild?
Misstänkt: Jag vet inte, det är i sådana fall denna killen som har gjort något skumt och visat mitt ansikte.
Britt-Inger Eriksson vid Södermalmspolisen var förundersökningsledare i ärendet. Hon säger att det var olyckligt att fel bild togs fram och visades för kvinnan.
– Men när rätt person kom på förhör på polisstationen så var han ännu mer lik det här fotot som visades, säger hon och fortsätter:
– Och nu när jag tittar i datasystemet så har han ännu mer skägg på sig. Och då är det ännu mer likt.
Den misstänkte konfronteras med uppgiften att han är utpekad, men det är han inte. Varför gjorde ni så?
– Jag var inte med på förhöret. Men jag tror att förhörsledaren sade så för att man tyckte att mannen på fotot som kvinnan pekade ut var väldigt likt den rätta mannen.
Brukar polisen säga till en misstänkt att ”du är utpekad” fast det inte har hänt?
– Nej, det är väl inte så vanligt. Men det här var inte heller något vanligt case, i och med att man upptäckte när man kom in på stationen att det var fel bild man hade visat. Men bilderna var så lika, så det var kanske därför man sade så.
Ärendet mot den misstänkte mannen drevs vidare, trots att han nekade. Och Stockholms tingsrätt dömde honom för sexköpet.
Domstolen hänvisade främst till de beslagtagna chattarna och ansåg att vittnesuppgifterna måste värderas med försiktighet. Men i domen står också: ”Det kan dock konstateras att vittnet har bekräftat att hon sålt sex till X”.
Chefsrådmannen Johan Borgström, som dömde i ärendet, säger att utpekandet inte hade någon stor betydelse.
– I grunden handlar det om den skriftiga bevisningen i kombination med att hon talar om att det är personen som använde det här numret som hon sålt sex till.
Åklagaren som höll i ärendet i domstol, Lucas Eriksson, säger sig inte minnas några detaljer om utredningen. Men i ett mejl skriver han:
”Om polisen innan förhöret konstaterat att man visat fel bild för vittnet så är det märkligt att de i förhöret sagt att han blivit utpekad.”
Mannen som dömdes i fallet hade några månader tidigare dömts till fängelse för andra brott, och fick ingen ytterligare påföljd för sexköpet. Han överklagade inte domen och i handlingar från Kriminalvården framgår att han senare kallat sexköpet för ”en fyllegrej”.
Läs mer
Hundratals domar för sexköp – men håller utpekandet?
